Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gas blott efter särskildt tillstånd af
en minister. Konst- och
handtvärks-skolorna ha blifvit fullkomligt stängda
för dem. Då de som en sista
tillflykt sökte handelsskolorna,
bestämde man att de där skulle erlägga en
främlingsskatt af 90 francs för
elementarundervisningen, 150 francs för
den högre undervisningen samt att
endast en tiondedel af lärjungarna
fick vara judar. Till understöd och
stipendier skulle de aldrig kunna
komma på förslag, icke ens till
sådana, som äro stiftade af judar, och
ehuru statsunderstöden utdelas,
liksom skolorna upprätthållas medels
skattbetalarnes pänningar, och judar
na ofta äro de som få skatta mest.
Ar 1899 reformerades
universitetsväsendet i samma anda. Hittills hade
judarna endast sökt sig in i
medicinska fakulteten, enär den enda fria
värksamhet, de tillätos drifva, var
läkarepraktik. Nu pålades hvar och
en för sig en främlingsskatt af 300
francs, genom hvilken åtgärd de
faktiskt blifvit förvista från universitetet.
I de andra fakulteterna, den juridiska,
den teologiska etc., som ingen jude
kan inlåta sig med, har man af
hyckleri pålagt den judiske studenten en
långt ringare afgift af 40—60 francs.
Hvad här uppräknats omfattar
endast hufvudpunkterna. Att följa de
rumäniska maktägandes
uppfinningsförmåga i alla dess enskildheter med
hänsyn till sträfvandena att göra
vistelsen i landet olidlig för den
judiska befolkningen — det skulle kräfva
en hel bok.
II.
Då man med tillhjälp af lagar och
reglementen hunnit så långt man
förmådde, blef det de enskildas sak att
gripa in och komplettera hvad
regering, kammare och senat lämnat
ofullbordadt. Nu gällde det för hvarje
särskild rumänier, så vidt det stod
i hans makt, att pina judarna, be-
21
röfva dem deras egendom, misshandla
eller slå ihjäl dem. För att
emellertid de många enskilda skulle kunna
gripa värket an så att ingen kraft
ginge förlorad, utan lämnade det
största möjliga resultat, stiftades den 8
november 1895 den så kallade
Antisemitiska Alliansen, en hemlig
förening, hvilken sedermera formligen
värkat som en maffia och infört ett
skräcktillstånd för de olyckliga
rumäniska israeliterna. Och för att denna
maffia ordentligt skulle kunna värka
var det nödvändigt, att den, liksom
den sicilianska, omgärdade sig med
en ogenomtränglig hemlighetsfullhet.
Icke ens dess stadgar äro tryckta, och
först i dessa dagar har det lyckats
få dem framletade och offentliggjorda
(Die jiidische Presse 7 dec. 1900).
Dessa stadgar utgöra sex utförliga
kapitel, af hvilka det första är det
viktigaste. I dettas första paragraf
heter det att denna i Bukarest
grundade antisemitiska allians har
förgreningar öfver hela landet och står
i förbindelse med alla sällskap, som
fullfölja liknande syften, i utlandet.
I andra paragrafen heter det:
Alliansen skall, enär det judiska
elementet ej låter sig assimileras, kämpa
mot hvarje utvidgning af judarnas
politiska rättigheter samt använda
alla lofliga medel, som kunna bidraga
till att göra judarnas ställning i
Rumänien omöjlig, och följaktligen
påskynda deras utvandring ur landet.
Tredje paragrafen lyder: För att med
större säkerhet nå detta mål blifver
alliansen en hemlig förening. Hvarje
medlem måste vid sitt upptagande
aflägga ed på att han strängt skall
bevara hemligheten så väl hvad
alliansens alla handlingar och afsikter
angår, som ock med hänsyn till
ledamöternas namn.
Första gången denna liga lät höra
af sig var i november 1898. Dess
organisation var då på det klara,
dess talare utskickade åt alla håll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
