Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De hade öfverallt upphetsat mot
judarna och uppmanat till att boykotta
dem. Det är välbekant att
förutvarande och nuvarande ministrar samt
nästan alla medlemmar af senaten
och kammaren tillhöra alliansen.
Följaktligen var och är dennas
auktoritet omätlig. Den 17 och 23
november utbröto i Bukarest
gatuorolig-heter, under hvilka en plundring ägde
rum af judiska hus, hvilken
plundring var anordnad af nuvarande
domänministern N. Filipescu,
understödd af dåvarande ministern
Phere-kydis och tolererad af
premiärministern Sturdza. Pherekydis hotade
de plundrade judarna med utvisning,
ifall de ej togo tillbaka sina
klagoskrifter och ansökningar om
skadestånd, detta ehuru det juridiskt
bevisades att de patriotiska plundrarna
utlyst bytet till försäljning på
offentlig auktion. Endast bristen på
pän-ningmedel athöll judarna från att
redan denna gången utvandra.
I maj 1899 kommo för de
undertryckta och misshandlade ännu värre
skräckdagar i Jassy. Sedan
antise-mitledarne (professorer, studenter och
ämbetsmän) satt förstäderna i rörelse
med ideliga, upphetsande och
hotfulla tal, beslöto de gå anfallsvis
tillväga. Inför myndigheternas ögon
spriddes upprop, som angåfvo
kännetecken på de af kristna bebodda
husen, hvilka ju borde skonas, samt
uppmanade de kristna att väpna sig
med påkär mot judarna. Prefekten,
polispresidenten, deputerade och
senatorer tecknade bidrag till denna
»manifestation». Man slog in
fönster, bröt upp dörrar, plundrade
butiker och ref ned hus. Därefter hölls
för syns skull en undersökning, som
gaf anledning till nya upphetsningar
mot judarna inför domstolen.
Allmänna åklagaren tog tillbaka sin
an-svarstalan mot upphofsmännen.
Däremot dömdes flere judar till 3—6
månaders tukthus, fyra ända till 2
eller 3 års tukthusstraff, därför att
de gjort motstånd mot de angripare,
som traktade efter deras lif.
Från och med nu måste det hafva
varit klart för alla rumänier af
judisk härstamning, att de i sitt
fädernesland voro rättslösa och
fullkomligt utan skydd. Hittills hade de
med trofast kärlek omfattat det land,
hvari deras förfäder under
århundradens lopp sett fäderneslandet, och
med det fasthållande därvid, som i
alla stater är egendomligt för den
israelitiska befolkningen, hade de
begagnat hvarje tillfälle för att uttala
att de voro rumänier, att de kände
sig som rumänier, att de i kriget
icke blott af pliktkänsla, utan af
fosterlandskärlek, kämpat såsom
rumänier, änskönt de voro rumänier i
saknad af medborgerliga, i saknad
af mänskliga rättigheter. Men nu
var afgörandets timme kommen. Den
missväxt och dyra tid, hvilken inbröt
sommaren 1899, gjorde deras
ställning förtviflad. All handel upphörde.
Ingen kredit gafs vidare. Det var
judarna omöjligt att skaffa torra
brödet åt sina familjer och åt sig själfva.
De späda barnen fröso ihjäl i
vaggan. Föräldrarna stulo ett bröd för
att stilla de äldre barnens jämrande.
I Jassy började man för pänningar,
som sändts af judar från andra håll
i Europa, utdela bröd bland de
utsvultna handtvärkarne. I nattens
mörker smögo de sig öfver den långa
gården till utdelningsstället, skamsna
öfver att nödgas tigga, de som ännu
under fjolåret tjänat 30—40 francs
i veckan. De kommo i eländiga,
tunna paltor — alla andra plagg
hade de måst pantsätta — för att
mottaga några få bröd. Ofta
kommo barnen för att hämta brödet i
de sjuka föräldrarnas ställe.
Af ett bref, dateradt Galatz den
28 maj, ser man att den, som
besökte staden, hade inför sina ögon
olyckliga varelser, som bokstafligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
