Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han nedlagt hvad han äger af fantasi,
tanke och »esprit», till slut med kraftig
hand nedskrifvit ordet ridå och allt
under det han i sin hjärna hvälfver
tanken på hvad hans opus skall bringa
honom af ära och pangar, är hans
första åtgärd att låta kopiera sitt
manuskript på en af de många byråerna,
som med »noggrannhet och diskretion»,
orden tagna i strängaste bemärkelse,
åtaga sig renskrifning af dramatiska
alster. Exempelvis må nämnas att på
hvarje af de tre, fyra förnämsta af dessa
byråer kopieras årligen omkring två
tusen akter — en siffra, som ger en
föreställning om disproportionen
emellan dem, som känna sig kallade till
dramatiska författare och de, som äro
utvalda. Till byrån betalas fem francs
för akt, oafsedt dess längd. Hos
in-nehafvarna af dessa byråer står den
modärna dramatiska litteraturen ej högt
i kurs. Deras gyllene tid var, när
femaktspjäserna florerade; systemet med
endast två å tre långa akter tilltalar
dem ingalunda. Mera arbete och
mindre förtjänst! I sanning också en
synpunkt för litterärt bedömmande!
»Lycklig den författare, som vet, på
hvilken dörr han sedan skall klappa, som
på grund af föregående framgångar af
direktörerna mottages som en firad gäst!»
När ett skådespel blifvit antaget, är
direktören skyldig sända en »bulletin
de reception» till de dramatiska
författarnas förening. Denna, som
bildades redan år 1829, på initiativ af Scribe,
är nu en mycket mäktig institution,
en af dem »som bäst taga sina
medlemmar i sitt beskydd och säkrast
försvara deras rättigheter». Någon gång
händer, att det blir en fnurra på
tråden mellan föreningen och någon teater,
som ej vill böja sig för i dess tanke
alltför högt uppdrifna anspråk. Men
föreningen förklarar då denna teater i
bann, d. v. s. ingen af medlemmarna
får erbjuda den sina alster. Dylika
mellanhafvanden äro dock vanligen af
kort varaktighet och för öfrigt ganska
sällsynta. I teaterns och föreningens
gemensamma intresse ligger ju att lefva
i godt samförstånd.
Bland de hufvudpunkter, som
förekomma i kontrakten mellan direktörerna
och föreningens medlemmar, må nämnas
följande.
Öfverskrider direktören den
kontrak-terade tiden mellan ett styckes
antagande och dess första uppförande —- detta
tidsrum brukar för de litterära scenerna
sättas till två å tre år —, så plikte
han till författaren tre tusen francs för
en pjäs på fyra, fem akter, två tusen
francs för en på tre o. s. v.
Manuskript- och rollutskrifning är
författarens sak.
Direktören är skyldig författaren minst
tre representationer. »Ett skådespels
fall», heter det, »kan icke anses
kon-stateradt förrän efter tre uppföranden».
Författaren har icke rätt att
återtaga sitt opus, om det under loppet
af ett år uppförts tio gånger i följd.
Han skall åtnjuta tio å femton procent
af bruttoinkomsten. Dessa uppbäras
hvarje afton af en af föreningens
tjänstemän. Vidare skall han erhålla
bil-j ätter för en viss summa — hundra
francs, när det gäller ett helaftonstycke.
Representationen af en enaktare
berättigar dess författare till fri plats under
ett år, af fyra- och femaktspjäser till
samma under fem år, och uppförandet
af sex akter till fri plats för lifstid.
Ingen får utan direktörens och
författarens samfällda tillåtelse närvara vid
repetitionerna.
Direktören skall lämna en
borgensförbindelse till föreningens kassa.
FÖRFATTARNA OCH PREMIÄREN.
Om författaren debuterar, så finner
man honom under prämiären vanligen
i kulisserna, i ständig rörelse, med
kallsvetten på sin panna, oroande sig för
allt, förtviflad om ett ord öfverhoppas
eller en replik förändras och mottagande
skådespelarna vid deras sortier med
observationer och goda råd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
