Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
<iärom under det vi åto middag. Att
det skulle kunna hända mig att Ney
helt obesväradt påstod, det mina
fält-tågsplaner och till och med mina
bataljrörelser hafva blifvit mig dikterade
af Ricon, med ett ord att Ricon är
min hemlige sufflör, ja, han sade till
och med: »Min krigiska Egeria*» och
att utan Ricon skulle jag icke vara
någonting annat än en bra bataljonschef.
Jo, det låter just vackert!
Ricon är min gamle lärare i latin
från Brienne; jag återfann honom år
99 klottrande och lefvande på
biblio-tekslönerna i Paris, det vill säga,
kre-verande af hunger, och som jag
påminde mig, att han förr i tiden
lyckades förträffligt framställa Scipios tal till
trupperna, så anställde jag honom hos
mig i egenskap af skrifställare för att
arrangera mina dagorder och mina
proklamationer.
Och så är det mina fiender i Europa
- hvem har icke sådana — uslingar
besoldade af Pitt och Koburgaren, och
till och med några illasinnade i mina
egna arméer, som hålla före att Ricon,
min gamle lärare från Brienne — de
akta sig för att nämna i hvilket ämne,
— är en lysande strateg, ett militäriskt
geni, hvars make världen ännu aldrig
har skådat, en Cesar, en Hannibal, en
Alexander, i förening med en Gustaf
Adolf och en Turenne i en person, en
makalös armébefälhafvare, som förenar
örnens skarpa blick med den snabba
uppfattningens förslagenhet!
Olyckligtvis är den där store mannen rädd af
sig som en hare, och på grund häraf
skulle alla dessa hans egenskaper för
alltid hafva blifvit utan någon nytta,
om icke jag hade funnits till hands för
att begagna mig af dem till min egen
fördel.
Således skulle Ricon, som jag helt
och hållet har i mitt våld, på grund
af okända skäl, och som jag släpar med
mig i mitt följe som en slaf, och som
jag tvingar att arbeta, han skulle såle-
* Numas föregifna rådgifvarinna.
des vara hufvudet, som uppkastar
planerna, och jag skulle endast vara
armen, som sätter planerna i
värkställig-het. Mina fältslag äro hans värk, jag
följer endast hans ingifvelser, jag har
farorna, men så tillfaller också äran
mig, och ingenting tillfaller honom,
annat än de lumpna befordringar, som
jag köper åt honom! Det är löjligt!
Sanningen är, att Ricon icke älskar
striden, det är en fridsam bokmal, och
jag har största möda att förmå honom
att följa med stridsoperationerna
tillräckligt nära, för att han skall kunna
en smula följa de rörelser, om hvilka
han har att tala i mina dagorder . . .
Emellertid drar jag in på lönen för
Ricon, om han gör mig det fula
sprat-tet att värkligen vara sjuk.
10 Oktober. Sedan åtta dagar
tillbaka har jag oupphörligt varit förföljd
af hufvudvärk och annat ondt. Och
just nu måste jag arbeta som en slaf.
Man kan i själfva värket icke lita
på någon annan än på sig själf,
människorna nu för tiden äro så
försumliga; men att ständigt få arbeta, stu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
