- Project Runeberg -  Varia. Illustrerad månadsskrift / Årg. 4 (1901) /
127

(1898-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jag framhöll slupens goda
egenskaper och omtalade ett och annat som
tilldragit sig under resan, hvarefter jag
sade amiralen farväl.

Senare på dagen anropades jag från
skeppet Collingwood. »Spray, ohoj!»
»Hallå!» svarade jag. Mrs Bruce m. fl.
damer önska komma ombord på er
kutter och taga den i betraktande;
går det för sig?» »Ja, det går för sig»,
svarade jag, och besöket aflades.

Påföljande dag infann sig sir F.
Car-rington, Gibraltars guvernör, jämte flera
högre officerare ombord hos mig, då
samtliga tecknade sina namn i Spray’s
loggbok. Några timmar senare hördes
äter: »Spray, ohoj!» »Hallå», svarade
jag. »Commodore Reynolds inviterar
er till middag ombord på sitt skepp
Collingwood »six o’clock» på slaget,
kom ihåg det. »Jag ursäktade mig med
det bristfälliga skick hvari min
garderob råkat och tackade så mycket
men afböjde inbjudningen.

»Fördömme det, mr Slocum», fick
jag till svar, »ni har väl åtminstone
en cylinder och en svalstjärt*; kom i
det.» »Ingendera delen», svarade jag
buttert. »Nå så kom då som ni går
och står». »Aj, aj, sir.» Middagen var
treflig, och jag kunde, om jag haft en
cylinder, som räckt till månen, icke
blifvit bättre bemött. En engelsman,
äfven om han skulle kommendera det
största skepp i världen, lägger vid
bjudningar åsido all stel etikett. Han
är då förekommande, artig och
naturlig. Och när han till en främling,
som passerar fallrepstrappan, säger:
»make yourself at home», så menar
han det.

Jag trifdes godt i Gibraltar, och
hvarför skulle man icke tycka om en
så angenäm plats. Färskt kött, mjölk,
grönsaker och frukt skickades mig från
amiralitetet flere gånger i veckan,
hvilket jag, oaktadt allvarsamma protester,
ej fick betala. Dessutom bjudningar

* Cylinder och svalstjärt = hög hatt och
frack.

till höger och vänster och ett vänligt
mottagande hvarhälst jag kom.

Jag vandrade omkring i den gamla
staden, med dess bazarer och rätt vackra
publika byggnader, samt medförde flere
minnen i form af småsaker, dem jag
köpt i butikerna. Hvad själfva
fästningen beträffar, så ägnade jag den
min synnerliga beundran. Man tänke
sig en mängd gallerier insprängda i
klippan, och från dessa gallerier gapa
hundratals grofva kanoner, färdiga att
när som hälst sprida död och
förödelse rundt omkring. Gibraltars
fästning är, påstår man, ointaglig. Genom
hunger blott kan man få fästningen att
kapitulera.

Jag blef några dagar före min
af-resa från Gibraltar bjuden till
guvernören, där äfven åtskilliga
garnisonsofficerare och fartygschefer närvoro,
men först gjordes en utfärd. Vi
em-barkerade alla ombord på torpedbåten
n:r 91, som förde oss öfver till
Marockanska kusten och åter. Dagen var
vacker och färden angenäm. N:r 91
ilade i väg med tjuguåtta knops fart
och ristade och skälfde af den starka
farten. Underlöjtnant H. Thomson,
nästan en pojke, förde befälet, och det
gjorde han utmärkt. Följande dag
intog jag lunch hos general Carrington
i Wall House, ett f. d. gammalt
fran-ciskanerkloster. Där förvarades en mängd
reliker, minnen från de fjorton
belägringar Gibraltar utstått. Nästa dag
superade jag hos amiralen i hans
residens. Öfverallt fick jag en vänlig
blick och ett varmt handslag, och detta
var mig en synnerlig uppmuntran på
den långa färd, jag ämnade företaga.
Hvad som gjorde ett sär>kildt intryck
på mig var den goda disciplin,
ordning och förträffliga kåranda, som rådde
öfverallt. Intet skryt, svagger eller:
tni-litäriskt öfversitteri kunde man märka,
och vittnade detta säkerligen otft det
bästa förhållande befäl och trupp
emellan. Mr Frankland, nordamerikanske
konsuln i Gibraltar, hedrade Spray

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:57:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varia/1901/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free