Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fartyg, bekant sedan kriget mot
Spanien, hvilket sedan blifvit omdöpt till
Buffalo. Dessa båda fartyg
medvär-kade vid de stridigheter, som den
bekante usurpatorn general Mello hade
med Brasilianska regeringen. Men
Brasilianerna lyckades sänka Destroyer
i Bahias hamn, och då sjönk äfven
hos mig hoppet om att erhålla någon
ersättning för det besvär jag haft med
att föra skeppet från New-York till
bestämmelseorten. I tvenne år försökte
jag att utfå min rätt, och, då Mellos
parti kommit till makten, trodde jag
mig äfven skola lyckas däri. Men
rebellerna tyckte sig förmodligen icke stå
i någon som hälst obligation till mig,
och jag fick vara utan.
Jag hade, vid mina föregående
besök i Brasilien, gjort bekantskap med
en d:r Pereira, redaktör af tidningen
El Commercio; och så snart Spray
blifvit förtöjd, kom Pereira, hvilken var
en »first rate sportsman», ombord för
att göra visit och invitera mig till sin
komfortabla »hacienda» som låg några
mil uppför floden. Han hade en hel
liten båtflottilj, denne doktor, bl. a. en
kinesisk »sampan», en norsk praam,
och en mängd indiska kanoter. Jag
dinerade ofta hos honom efter
brasiliansk matsedel, som minsann ej var
att förakta, ty han ville att jag skulle
få litet ersättning för utståndna
umbäranden under resan. Men oaktadt
detta goddagslif återvände hullet blott
långsamt.
Jag började slutligen med allvar
tänka på att gå till sjös, och sedan
proviantförrådet blifvit kompletteradt tog
jag den 23 oktober in Spray’s
förtöjningar, men skulle dock dessförinnan
af en tulltjänsteman utsättas för ett
nedrigt trakasseri. En sådan herre
kom nämligen helt plötsligt ombord
och ville tilltvinga sig lästetalsafgift
for Spray, oaktadt kuttern seglade med
yachträttigheter och således ej behöfde
erlägga dylik afgift. Konsuln upplyste
tullbesökaren härom, äfvensom att det
var jag, som öfverfört Destroyer till
Brasilien, för hvilket jag hade en
ogulden fordran. Jag känner till det där,
utlät sig mannen och gick snopen sin
väg.
Mina pänningtillgångar voro klena,
och för att upphjälpa dessa erbjöd sig
mr Lundgren, svensk till börden, att
befrakta Spray för en krutlast till
Ba-hia. Men försäkringsbolaget ville ej
assurera en last, sänd med ett fartyg,
som blott hade en mans besättning,
kaptenen inberäknad, hvarför mr
Lundgren beslöt att taga risken på sig själf.
Jag hyste likväl betänkligheter mot ett
sådant arrangemang och afsade mig
förtroendet, hufvudsakligen därför att
jag, om lasten togs ombord, skulle
förvärka mina yachträttigheter och
dessutom måhända få betala hamnumgälder
till större belopp än frakten inbringade.
Den 24 oktober 1895 afseglade jag
från Pernambucco. Vädret var
vackert och jag hade en gynnsam färd
längs Brasilianska kusten, samt ankom
tolf dagar därefter eller den 5
november till Rio de Janeiro, hvarest jag
ankrade med Spray vid Villagagnon.
Följande dag uppvaktade jag några af
stadens högre myndigheter i ändamål
att utfå min fordran för Destroyer.
Den första jag talade vid sade:
»Kapten, några pänningar kunna vi för er
räkning ej utbetala, men om ni vill
hålla tillgodo med fartyget så —
mycket gärna.» Hvar detta fanns visste
jag nog. Det låg på hafsbotten i
Bahias hamn. De öfver vattnet
uppstickande masttopparne utgjorde ett
sorgligt vittnesbörd därom. Jag afböjde i
några mindre väl valda ordalag det
ogrannlaga anbudet och gick förargad
därifrån.
Den 28 november afseglade jag från
Rio och blef dagen därefter utsatt för
en ganska svår storm från NO., men
kuttern redde sig som vanligt ganska
bra. Jag hade sällskap med några
kustträdare och lade märke till att dessa
om dagen höllo jämn lunk med Spray,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
