216 (Varia. Illustrerad månadsskrift / Årg. 4 (1901))

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

blik, läser de entusiastiska loford, hvilka
kritiken i de stora engelska tidningarna
ägnat dem, och sedan därmed jämför
innehållet och det intryck man däraf själf erfar,
baxnas man icke sällan (förlåt uttrycket!).
Den nyaste erfarenheten jag därom gjort
har läsningen af Skeppsbrutna af William
Locker beredt mig (bemyndigad öfvers. af
Vivi Ankarcrona, Åbr. Lundqvists förl.).
Att döma af hvad bl. a. Morning Post,
Standard och Pall Mall Gazette sagt
därom, skulle boken vara ett mästervärk utan
like. Den är en ganska vanlig miss roman.
Men dessa ha ju också sin stora publik.

Renholni.

BUDDA. KINESISKA
KARAKTÄRS-BILDER. SYNDENS LÖN.

ÖFVER BORD.

Pastor Sjögrens historiska skildring af
Buddas lära är kortfattad och väl skrifven.
Den har dock icke tillkommit af intresse
för det högstämda ämnet utan snarare för
att göra ett skarpt utfall mot teosofien.
Pastorn framhåller det upphöjda och enhetliga
uti buddaismen och visar därefter att
teosofien, som ju framsprungit ur den,
förbisett det bästa — läran om förlossningen.
Åsidosättande Max Mullers tolkning
förklarar pastorn att Nirvana är det tomma
intet, ty »endast kristendomen har
äganderätt till begreppet evigt lif». Då
teosofien manar till dygd och visar utsikten till
fullkomlighet eller kval och nöd i det
tillkommande, säger pastorn »att lockelser
och skräck äro dåliga sedliga motiv», men
strax därefter påminner han att den kristne
till belöning vinner himmelriket, och ännu
finns ju helvetesstrafifet kvar som dogm i
den rena evangeliska läran. (Nordin &
Josephson, i: 50.)

Arthur Smiths »Kinesiska
karaktärsbil-der-* äro af stort aktuellt intresse. Detta
är någonting annat än de sedvanliga
turistdagböckerna, hvarur vi hämtat vår
kunskap om folket i midtens rike. Bilderna
äro naturtrogna som amatörfotografier,
emedan de undgått all förskönande retuch.
Det fordras att som förf. ha tillbringat
största delen af sitt lif bland detta
skarpsinniga och opålitliga folk för att kunna
känna det så väl. Arbetet utkommer å
H. Gebers förlag i fem häften å 1 kr.

Förf. till »Syndens lön* äger en
betydande formell talang och hon förmår att
hålla intresset vid lif allt igenom de två

volymerna. Detta tillika med tendensen
förklarar de superlativa loford den
engelska prässen slösat på detta arbete af
Charles Kingsleys dotter. Det är de
vanliga engelska ortodoxa sedebegreppen, som
föras fram. Straffet skall skrämma
syn-darne, och »synd är allt som icke är fullt
lagbundet», som ej blifvit »etiketteradt»,
dokumenteradt och mot stämpelafgift
utlöst. James Colthurst, en målare med
något af Lucifersnaturen ingår en lös
förbindelse med sin modell Jenny och anser sig
sedan bunden vid henne. Då han blir
ryktbar, träffar han Mary Crookenden, den
kvinna, som han älskat helt. Jenny får
reda på hans tilltänkta äktenskap och
hämnas med att berätta om sina öden för Mary.
Denna, en tilldragande och af förf. väl
tecknad karatär, förskjuter icke sin
fästman. Men han får skrupler, afstår från
Mary med några mindre vackra
upplysningar om sin karaktär — hvilka
karaktärsdrag dock aldrig skymtat fram förut i
den vidlyftiga berättelsen — tillbringar
sedan en tid vid Jennys dödsbädd, hvarefter
Jennys far knuffar honom utför ett
bråddjup. Felen äro de i engelska
familjeromaner så vanliga: ett ensidigt förhärligande
af en föråldrad och falsk samhällsmoral och
en bristande logisk slutföljd i
karaktärsteckningen. Men förtjänsterna äro så stora
att hvarje icke allt för fordringsfull läsare
skall ha nöje af att göra bekantskap med
signaturen Lucas bok. Fröken Milows
öfversättning är alltigenom mönstergill.
(Fahlcrantz & Co. Kr. 3: 50.)

»Öfver bord.t Stanislaw Przybyszewski
målar sina människoöden som Goya. Det
är yrselns röda färger, den våldsamma
kraftens utbrott, den vilda, hetsiga
naturkampen mellan könen, allt det
sönderrif-vande, det hemskt tragiska uti en af
släktet Homo Sapiens strid med drifterna.
Han äger analytikerns snabba, inträngande
blick denne Goncourternas lärjunge, för
hvilken värkligheten blott är skuggan af
det dolda omedvetenhetslifvet. Han ser
som fatalist kausalsammanhanget. Det är
icke människan, hvilken handlar, det är
evolutionen. Hon vill ej böja sig, men det
vill i henne. Att uppdaga subtrakt bakom
företeelserna är målet för Przybyszewskis
diktning och i »Öfver bord» har han
lyckats fånga och fasthålla en af dessa
uppenbarelser från det dolda själslifvet, hvilken
bidrager till omdanandet af de moraliska
värdena, (Bokförlaget Svithiod. Kr. 2: —)

Espörance.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Tue Dec 12 12:57:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/varia/1901/0220.html

		Varia. Illustrerad månadsskrift / Årg. 4 (1901) / 216 (1898-1908) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|