- Project Runeberg -  Varia. Illustrerad månadsskrift / Årg. 4 (1901) /
248

(1898-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hon var nu, som första gången, en
Solens prästinna, men hur olika!
Hvilken lefnadsbana under dessa några och
tjugu år!

Jag föll i djupa betraktelser öfver
konsten, dess idkare, dess präster och
prästinnor, deras olika banor, dessas

olika början och slut, och slutligen
kunde jag ej annat än med
öfverste-prästinnan i Kotzebues skådespel ropa
i mitt sinne: »Ve! Ve! Trefaldt ve
öfver hvar och en, som orenar
tämp-let, sölar dess altaren, utsläcker den
heliga lampan!»

HEMÅT MED RENHJORDEN!

Häjsan Seipig! Hemåt bär det
öfver rimfrostprydda heden.

Friskt och kallt och muntert är det,
tusen stjärnor visa leden.

Häjsan Seipig! Hemåt ila
vi till far och mor och Nila,
som oss vänta uti kåtan,
kåtan invid Nastekjaur.

Bjella ronkjo, bjella ronkjo
koktien vesi1. Hör det knäpper
uti tusen snabba klöfvar.

Vargen, som kring näjden ströfvar
sänd af Perkel för att röfva,
stjäla, mörda och bedröfva
samefolket, solens släkte,
han har nu till fjällen flyktat,
gått så långt som vägen räckte
ända upp till Tjåmotes.

Häjsan Seipig! Hemåt bär det.
Hjorden ilar snabb som vinden.
Frosten biter rödt i kinden,
friskt och kallt och muntert är det.

Framåt, hem till kåtan Seipig!

Se, hur granna norrsken brinna
lysande, att vi må finna
vägen hem till trefna kåtan,
kåtan invid Nastekjaur.

Bjella ronkjo, bjella ronkjo
ljuder öfver öde heden.

Bjella ronkjo, bjella ronkjo
hjorden för på rätta leden.

Mörka furor stå och tänka,
stjärnorna på himlen blänka,
blinka, vinka: hemåt, hem till
Nastekjaur, stjärnesjön.

Häj, framåt då! Hemåt bär det
öfver snöbeprydda heden.

Stjärnor, norrsken visa leden —
friskt och kallt och muntert är det.
Atje, tjitje, svaine Nila2
hemma vänta. Därför ila
hemåt, hem till trefna kåtan,
kåtan invid Nastekjaur.

Valdemar Lindholm.

1 Renklockan pinglar i skogen. 2 Far och mor och gossen Nila.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:57:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varia/1901/0252.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free