Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och uppriktighet, som ej kan misskännas.
Men ännu mera fängslande är den slående
teckningen af huru hennes själ luttrades
och hennes karaktär utvecklades under de
pröfningar, som revolutionens fortgång
beredde henne såsom drottning, maka och
moder. Redan Mirabeau, när han lärt
känna henne, kunde säga: »Ronungen har
ej mer än en enda man vid sin sida, och
denne man är drottningen!» — I lidandets
skola växte hon ut till värklig själsstorhet,
och när hon under revolutionens värsta
förvildningstid föll såsom syndaofifer för ej
blott sina egna och konungadömets men
ett helt tidehvarfs förvillelser — tyvärr utan
att därmed bringa någon försoning — blef
hon hvad jag nyss skref och nu upprepar:
en martyr.
Förf:s framställning, utan att vara
glänsande, löper jämnt och följes med ett
aldrig slappande intresse, förökadt genom
den serie af goda porträtt hvaraf den
beledsagas. Språket, mera än innehållet,
tyder på användandet af tyska källor, såsom
man kan se af vissa uttryck (t. ex.
»guldstycken» i st. f. louisdorer, ibland titeln
»furstinna» i st. f. prinsessa o. m. dyl.) som
borde ha undvikits.
m « *
Den napoleonska tiden och allt hvad
därtill hörer har, märkligt nog, i våra
dagar uppväckt på nytt ett intresse, som först
och främst i det republikanska Frankrike
och därefter i hela den öfriga civiliserade
världen, tagit sig uttryck i en mångfald af
större och mindre arbeten. Bland de värk,
som i vårt land med begärlighet omfattats
af den läsande publiken är den danske
författaren Bering Liisbergs högst
förtjänstfulla »Napoleon» (egentligen en
bearbetning af »Napoleon I et son temps» af
Roger Peyre), af hvilken den första
upplagan (från Falcrantz & C:os förlag) utkom
för några år sedan och snart blef alldeles
utsåld. En ny oförändrad upplaga har nu
börjat utgifvas och blifver fullständig i 11
häften till det orimligt billiga priset af 3
kr. 85 öre. De talrika illustrationerna
påvisa genom det fina utförandet sitt franska
ursprung.
På ett något annat och isynnerhet mera
intimt sätt belyses den store käjsaren och
hans hof genom ett annat värk, som nu
också utgifves i ny upplaga (H. Gebers
förlag), nämligen M:me de Rémusats me
moirer. Den föregående svenska upplagan
är utsåld och i Frankrike aflöser den ena
editionen den andra. Grefvinnan de
Rému-sat, moder till den ryktbare statsmannen
och historikern Charles de R., var gift med
en Napoleon I:s kammarherre och själf
under många år dame de palats hos käj-
sarinnan Joséphine. Hon hade således
synnerligt godt tillfälle att på nära håll
studera denna värld, hvars svagheter hon
icke utan skärpå blottar. Jag skall
återkomma härtill när arbetet fullständigt
hunnit utgifvas.
1 * * *
Att icke August Strindbergs etik slår
öfver åt det löjligas håll i hans »Påsk»,
det är visst och säkert, men lika visst är,
att detta lilla drama, uppfördt på scenen,
icke lyckats draga många af åskådarne
med i sin symbolistiska höjd. Att det
skall, såsom läsdrama och utan tillhjälp af
den sceniska effekten, värka mera lyftande,
är omöjligt att vänta. För dem, som
funnit smak och intresse uti att följa den
genialiske författaren i hans pinsamma
mystik, erbjuder hans »Inferno» ett vida större
och djupare fält, och de skola kanske ha
svårt att här finna sig till rätta inför den
fond, mot hvilken han låter det stora »allt
går igen» spela i borgerlig förkroppsling.
På dem åter, som i dessa tämligen löst
hopfogade bilder söka, såsom förfis mening
lärer ha varit, en återspegling af de
lidanden och den slutliga förlossning, hvilka
den kristna åminnelsehögtiden vid påsken
firar, torde hela denna symbolism, både till
intentionen och framställningen, värka
stötande. Men af dem, som icke mäkta se
sakerna så där i stort utan taga dem mera
rättfram, lärer omdömet om »Påsk» blifva
tämligen enhälligt: detta läsa vi icke om
tvä gånger!
Alla tidningar ha så utförligt redogjort
för innehållet, att det lärer vara
öfverflö-digt här återupprepa detsamma. (Gernandts
förlag.)
* * *
Att det i vårt land, trots allt hvad man
har att säga om tidens materialistiska
tendenser, finnes en publik, och en stor
publik för äfven det djupsinniga på intelli
gensens område, detta är ett glädjande
faktum. Och ett nytt bevis därpå till
många andra är, att ett sådant värk som
Nietzsches »Sålunda talade Zarathustra»
kunnat finna för öfversättningen på svenska
en förläggare (Bokförlaget Svithiod) och,
efter hvad som erfares, äfven en talrik
läsekrets. Den senare hälften däraf har
nyligen utkommit.
Zarathustra — som vi annars bruka kalla
Zoroaster — var som bekant pärsernas
halft mytiska religionsstiftare, hvilken
nedlagt sina läror i de heliga böckerna Avesta
(eller Zend-Avesta). Härifrån har Nietzsche
tagit namnet och till någon del formen
samt indelningen i fyra delar af sitt värk,
som skrefs åren 1883—85, hvarje del på
omkring tio dagar, stycke för stycke, efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
