Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EDMOND GOT.
herresäten, men därjämte äfven åt
kommunala värf och enskilda företag. I flera år
satt sålunda den högadlige aristokraten
såsom nämndeman i Ljunits härad, men var
därjämte ordförande i sitt läns landsting,
ordförande i Skånes enskilda bank och i
flera andra bolag, bland annat i Höganäs
stenkolsverk.
Såsom medlem af Ridderskapet och adeln
deltog grefve Posse i riddarhusdebatterna
angående det nya representationsförsltag,
som framlagts af friherre Louis de Geer
och till hvilket grefve Posse var afgjord
motståndare, ehuru han visserligen icke
motsatte sig alla reformer, tvärtom själf
framlade ett reformförslag. Då han seder-
mera efter representationsförslagets
genomförande intog sin plats i andra kammaren
såsom representant för Herrestads och
Ljunits härad, började han kraftigt medvärka
till att politiskt organisera det
jordbruksintresse, för hvilket han förut varnat, samt
föra en häftig fäjd mot friherre de Geer.
Själf ansåg han, att endast jordbrukståndet
kunde lämna material till ett starkt
utveck-lingsdugligt politisk parti. »Den svenska
bonden», förklarade han, »har alltid i
viss-grad varit aristokrat. Jämte adeln var han
innehafvare af Sveriges jord. Det gaf
intressegemenskap; han låg icke för
yrkespolitik, han var icke ämbetsjägare, icke
ordensjägare; han var med ett ord
själf-ständig och stolt som vi.»
Friherre de Geers regering föll, icke minst
för grefve Posses attacker, och åtföljdes af
en utprägladt byråkratisk regering under P.
A. Bergström. Med denna regering
underhöll grefve Posse emellertid ett krig på lif
och död, och de bataljer, som 1871
levererades i försvarsfrågan torde ha tillhört
de lidelsefullaste, som förekommit inom
svenska riksdagen. Äfven denna ministär
störtades vid den s. k. »Bergsprängningen»
1875, men i stället för att få öfvertaga dess
arf, blef grefve Posse andra kammarens
talman, och först fem år senare skulle hans
ministär försöka sig på lösningen af de
gamla stridsfrågorna i enlighet med
landt-mannapartiets intressen. Posse gick också
1883 riksdagen, enligt de Geers ord,
»väl-rustad till mötes». »Hans förslag till
arméens och flottans organisation var utarbetadt
med verklig sakkunskap, sparsamhet och
praktisk blick», och »skattefrågan var
likaledes väl behandlad»; första kammarens
hat till den själfbärskande ministern och
landtmannapartiets misstro och motvilja att
underordna sig grefve Posses ledning, gjorde,
att riksdagen kastade öfver bord sitt eget
program och med förkrossande majoritet
förkastade hans förslag. Grefve Posse
af-gick, och därmed var det också så godt
som alldeles slut med hans politiska bana.
Afgjord frihandlare, ingrep han senare
i väsentligare mån endast i tullfrågan
från den plats han i sju år efter sitt
fall innehade i första kammaren, till
dess han 1890 äfven lämnade denna och
helt och hållet drog sig tillbaka från det
politiska lifvet. Redan 1889 hade han
af-gått från sin reträttplats såsom president i
kammarrätten. I stället hade han återgått
till sin första kärlek, och gjort den vackra
egendomen Näsby i närheten af Gripsholm
till en af Sveriges bäst skötta och
förnämsta jordegendomar. Om hans karaktär och
begåfning fäller den af honom så bittert
bekämpade friherre De Geer i sina minnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
