Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en underström af deltagande känslighet för
sorger och lidanden, på hvilken man sätter
så mycket mera värde som den framkväller
så enkelt och naturligt, icke framhäfvande
sig eller prålande med sökta fraser. De
flesta äro förlagda till utländsk mark,
hvar-vid natur och lokalton äro väl träffade.
(Albert Bonniers förlag,)
# * *
»Dödssynd» heter en lille bitte volym,
tryckt med desto större typer och med
det signifikativt ädelborna riddare- och
författaremärket Tre Rosor, hvars effekt vill
ytterligare förstärkas genom de heraldiska
emblemen på titelbladet. Det är ingenting
mer och ingenting mindre än den blodfulla
renässanstiden med dess storstilade lust
och dust, ur hvilken någon ungdomlig
beundrare af dess romantik och erotik satt
sig ner att i krönikestil förtälja denna
»varma, gripande hjältesaga och
kärlekssaga, doftande som länge sen vissnade
rosor och rusande som gammalt vin. . .»
Vid Saint-Denis, Tre Rosor, ni har lyckats
åstadkomma ett litet mästerstycke i det
tredubbelt rosenrasande. (Adolf Bonniers
förlag).
* (Ji
Det var visst förlidet år som »Ur
kvinnornas lif, studier, af Anna Törnström
ut-gafs, »Nya Studier» har nu följt. Jag har
ej haft tillfälle att läsa den förra delen,
men ser af anmälningsutdragen på
omslaget till denna senare, att förf. i synnerhet
får beröm för sin stilistiska begåfning och
en formfulländning, hvilken skall ingifva
rika framtidslöften. — Må vara. Jag skall
icke säga någonting emot detta, särskildt
hvad en del små naturstämningar beträffar;
men det synes mig vara ett klent beröm
för »studier» öfver ett sådant ämne. Dessa
nya dito beröra hvarjehanda:
tjänarinne-frågan, den sensuella kärleken, hvartill förf.
vill åt kvinnan vindicera full rätt; de unga
kvinnornas ofrihet i hemmet och därpå
följande osjälfständighet i äktenskapet,
beroende af konventionella vanor och deras
nu afskilda uppfostran, i stället för att
denne borde vara fullständigt lika och
gemensam med det andra könets. I ett
annat uppfostringssystem, utgående från det
»faktum» att den kvinliga begåfningen och
bestämmelsen äro identiska med mannens,
ser förf. vägen till mänsklighetens framtid.
Men hvad som närmast kräfves för
uppnående af full likställighet är att kvinnorna
mera än hittills skola hjälpa fram
hvarandra och taga sig mod att bryta nya banor.
— Någonting egentligen originellt eller
mera djupsinnigt möter man just icke i
dessa tankar, hvilka dock äro att inregi-
strera bland tidens tecken. (Albert
Bonniers förlag.)
It! # *
Originell i ton och form och icke utan
— jag säger ej djupsinne, men — djupt
sinne i mycket af sin låt är Hjalmar
Wal-lander (Gustaf Hjalmar) i sitt »Spel», en
samling dikter på bondemål, delvis förut
införda i tidningar. Det är icke några
folkvisor, arrangerade efter balladmönster,
och den gamla schablonen som här gifvas
utan, så vidt dömas kan af den som ej
själf växt upp på landet eller haft tillfälle
att närmare sätta sig in i allmogens både
tanke och uttryckssätt, ett mera troget
återgifvande af bygd-delarne än man
vanligen får höra af folklifsskildrare i värs
eller prosa. Man likasom känner, huru
tankar och uttryck här höra tillsammans,
och låtarne sända oss s. k.
kulturmänniskor, fläktar från lynnen och skick, som
endast till skalet förefalla främmande men
till kärnan äro välbekanta, — ty de äro,
när vi rätt se till, just desamma som i
grunden våra egna. (Albert Bonniers förlag.)
Det är en ledsam men tyvärr oförneklig
sanning, att vårt svenska folk, trots allt
hvad som skrytes med dess intelligens,
visar en påfallande brist på själfständiga
tänkare inom det område som — med all
aktning för värdet af allt det s. k.
praktiska — upptager mänsklighetens högsta
lifsfrågor. Och för det fåtal, som ägnar
sig åt studiet af hvad andra forskat och
lärt, blifver det filosofiska tankearbetet en
vetenskap, en specialitet såsom hvarje
annan, i stället för att fattas såsom den stora
allmänna grundvalen för själsarbetet i dess
helhet. Det är också endast mycket
undantagsvis en sådana studiers man framlägger
resultaten af dessa i en form, som gör dem
tillgängliga för hvad man med någon rätt
kallar en bildad allmänhet, för att hos
denna väcka, om möjligt, intresset för ett
eget tankearbete eller åtminstone för själfva
ämnet.
»Några sidor af tillvaron i vetenskaplig
belysning» af Aug. G. Zethreeus heter ett
till omfånget ringa men till innehållet så
mycket mera intensivt arbete som dock är
skrifvet i ordets fulla mening populärt och
lättfattligt för alla med någon håg för det
allvarliga och med några förutsättningar
utrustade. — Det kan här ej blifva fråga
om en uttömmande redogörelse för
innehållet, än mindre om ett kritiskt bemötande
af de satser, i hvilka jag för min ringa
del ej känner mig hugad att instämma
trots all den logiska skärpan i
framställningen. Den ytterliga koncentrering, hvar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
