Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NIBELUNGSAGAN OCH RICHARD WAGNERS
DIKTCYKEL: “DER RING DER NIBELUNGEN."
För VARIA af I. A. DAVIDSSON.
T den fornnordiska, germanska
litte-raturen intager Nibelungsagan
obestridligt främsta rummet. Denna saga
återfinnes nämligen bland nästan alla
de germanska stammarnes diktalster
och synes hafva ursprungligen varit af
mytisk härkomst. Den finnes, ehuru
fragmentariskt, upptecknad på
isländska i den äldre Eddans hjältesånger,
såsom i »Völsungakvida», och i
»Norna-Gäst» i Flatöboken samt på
neder-sachiska i »Didrik af Berns saga». I
Tyskland upptecknades den på
ii-hundratalet på medelhögtyska men
uppblandades då med reminiscenser från
folk-vandringarnes historiska tilldragelser.
Enligt en tysk forskare vid namn
Lach-man skall en österrikisk riddare och bard
vid namn Kilrenberg hafva sammansatt
dikten, somkvarlefvat i muntligt bevarade
visor och sägner, efter äldre skalder.
Nibelungsången föreligger i 29 dels
fragmentariska^ dels fullständiga
handskrifter, och har den särskildt i
Tyskland framkallat en hel litteratur af
studier öfver dess uppkomst och tolkning.
Som den isländska versionen af
Nibelungsagan genom Eddan torde vara
bekant för de flesta af oss svenskar, vilja
vi här endast uppehålla oss vid den
tyska Nibelungsagan.
Den egentliga hufvudpersonen i
denna saga, sådan Kiirenberg upptecknat
densamma, är den fagra Krimhild. I
Eddan kallas hon, som bekant, för
Gudrun. Krimhild vistas hos sin broder,
konung Gunther af Burgund, som
härskar i Worms vid Rhen. Dit kommer
i friareärenden bland många andra
äf-ven den lysande hjälten Sigfrid,
tronföljare i Nederländerna och ägare till
den ofärdbringande nibelungskatten, som
han röfvat från härskarne i
nibelungar-nes land. I Eddan kallas han, som
bekant, Sigurd Fåfnesbane. Denne
Sigfrid har, liksom hans förebild i Eddan,
Sigurd, dödat en hisklig drake, och,
genom att bada i drakens blod, blifvit
i det närmaste osårbar, som man
alltid brukade blifva i forntiden efter
dylika bad. Sigfrid hjälper nu den
bur-gundiske konung Gunther, som blifvit
hans synnerligen gode vän, samt
dennes bägge bröder Gernot och Giselher
mot en fientlig här och bistår honom
äfven, då han friar till den stolta och
utomordentligt starka drottningen
Briin-hild af Denland. Sedan Sigfrid, insvept
i sin kappa, som gör honom osynlig,
hjälpt honom att öfvervinna denna
forntida atletkvinna i brottningskamp,
nödgas Briinhild följa med Gunther till
Burgund. Men här binder hon honom
under själfva bröllopsnatten, och
Sigfrid måste nu än en gång för Gunthers
räkning kufva det motspänstiga
fruntimret. Emellertid blifva de unga tu
gifta och fira bröllop, samtidigt med det
att äfven Sigfrid äktar Gunthers syster
Krimhild. Sigfrid och Krimhild draga
så till sitt land och lefva där i allsköns
lycka och gamman i 12 år. Efter
denna tid träffas de åter på ett
släktmöte i Worms. Vid detta tillfälle
väcker Briinhild en lidelsefull tvist med
Krimhild om deras respektive gemålers
företräden och bragder. I häftigheten
låter Krimhild henne veta, att det var
hennes Sigfrid och ej Gunther, som
hade brottats med henne i
brudkammaren. Förgäfves söker Sigfrid medla.
Briinhild är djupt förolämpad och be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
