Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jakten vid förföljande af ett villebråd
att ensam komma till en klyfta vid
Rhen.
Sjöjungfrurna dyka upp ur djupet.
Det är från dem, som Alberich röfvat
guldet, hvaraf ringen smidts. Om
ringen återlämnas till vattnet och löses i
sitt ursprungliga, rena element, skall
förbannelsen och makten hos
densamma utplånas. De begära nu ringen af
Siegfried, men han vägrar. —
Han har, själf skuldlös, påtagit sig
gudarnes skuld; deras orätt får han nu
sona genom sitt trots — sin
själfstän-dighet. —
Sjöjungfrurna förkunna nu för honom
den förbannelse, som häftar vid ringen
och spå honom olycka. Om han ej
återlämnade ringen, skulle han samma
dag dö. Siegfried svarar då:
»Förbannelsen och edra hotelser äro ej värda
ett hår. Det mitt mod ingifver mig,
är för mig lag, och hvad jag af mitt
sinne utför, det är mitt öde!»
Sjöjungfrurna sjunga: »Vill du då öfverträffa
själfva gudarne?» Siegfried svarar:
»Vi-saden I mig möjligheten att
öfverväl-diga gudarne, så måste jag i enlighet
med mitt mod bekämpa dem. Jag
känner tre kvinnor, visare än I. De
ensamt veta, hvarest gudarne en gång
skola strida den sista striden. Det är
till deras fromma, om de laga så, att
jag då strider på deras sida. Därför
skrattar jag åt edra hotelser. Ringen
förblir min!»
Han hör nu sina jaktkamrater
nalkas och stöter i sitt horn. Jägarne med
Gunther. och Hagen i spetsen samlas
kring Siegfried. Jaktmåltiden intages.
Siegfried skämtar i uppsluppen
munterhet öfver sin misslyckade jakt; blott
vattenvildt hade erbjudits honom, och
till sådan jakt hade han tyvärr ej varit
rustad; i annat fall skulle han fångat
tre vattenfåglar, som spått honom, att
han skulle dö samma dag!
Hagen uppfattar hans skämt, dåligt
samvete som han har, och undrar om
Siegfried värkligen förstode fåglarnes
språk. Gunther är sorgsen och tyst.
Siegfried vill muntra upp honom och
berättar därför historier från sin
barndom och ungdom, sitt äfventyr med
Mime, nedläggandet af draken, och huru
han lärde sig tyda fåglarnes språk.
Härunder vaknar hans minne, som till följd
af trolldrycken varit fördunkladt; han
kommer ihåg fåglarnes uppmaning till
honom att uppsöka Briinhilde, som vore
hans utkorade; han erinrar sig, huru
han drog bort till den flammande
klippborgen och väckte Briinhilde. Minnet
ljusnar allt mer och mer inom honom.
T vå korpar flyga i detta ögonblick tätt
öfver hans hufvud. Hagen afbryter
Siegfried med orden: »Hvad säga dig
dessa korpar?» Siegfried far upp. Med
utropet: »Jag förstod dem, de skynda
att anmäla din ankomst hos Wotan»,
stöter Hagen sitt spjut i Siegfrieds rygg.
Gunther, som genom Siegfrieds
berättelse gissat sig till det rätta
sammanhanget med hans obegripliga
förhållande till Briinhilde och plötsligt inser
Siegfrieds oskuld, har, för att rädda
Siegfried, fattat Hagens arm utan att dock
kunna hindra stöten. Siegfried lyfter
sin sköld för att därmed krossa Hagen,
men krafterna svika honom, och han
faller samman.
Hagen har vändt sig bort efter
illdådet; Gunther och jaktkamraterna stå,
fulla af deltagande, omkring Siegfried,
som ännu en gång slår upp sina
glänsande ögon och utbrister: »Briinhilde,
Briinhilde, du strålande Wotans dotter!
Huru klar och ljus ser jag dig ej
nalkas ! Med heligt, allvarligt leende
sadlar du din häst och nalkas mig genom
luften! Till mig styr du din färd, här
gör du ditt val! Jag, lycklige, som du
korat till make! För mig till Valhall,
att jag till alla hjältars ära må dricka
Allfaders mjöd, som du, strålande
önske-jungfru, räcker mig! Briinhilde, jag
hälsar dig!» Han dör. Männen lyfta
liket på hans sköld och bära det med
Gunther i spetsen under högtidlig
tystnad bört öfver klipphöjderna. I Gibich-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
