Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ska stortingets beslut att från
den 1 januari 1895 vägra
Sverige anslag till det
gemensamma konsulatsväsendet, ett
synnerligen skarpt anförande,
hvari han väl mycket
svartmålade unionens framtid.
Såsom medlem af kyrkomötena
1893 och 1898 fick han vid
det senare tillfälle att med
synnerligt eftertryck tillrättavisa
biskop Billings uppträdande i
fråga om Hernösands stifts
delning.
^ ^ ^
GUNNAR WENNERBERG TALANDE FRÅN LINNÉANUMS TRAPPA
VID WENNERBERGSFÄSTEN I UPPSALA. (lILL HÖGER
SYNES SKALDEN VERNER V. HEIDENSTAM.)
Såsom pensioneradt statsråd
hade Gunnar Wennerberg
under sina sista år sitt hemvist
i hufvudstaden, där han för
hög och låg, gammal och ung
var en välkänd gestalt.
Någ-gon gång framträdde han äfven
under sina sista år i
offentligheten och blef sålunda vid
jubelfästen i Upsala 1893
föremål för en entusiastisk
hyllning från student världen,
hvilken han också skänkt så
många hänförande och eldande
sånger — sånger som »Hör
oss, Svea», »O Gud som
styrer folkens öden», »Stå stark du ljusets
riddarvakt», »Säg oss ditt namn, du
fruktansvärde» och många andra.
Före sin död skulle Gunnar
Wennerberg se försvarsfrågan på god väg
att ordnas; han slöt också sina ögon,
viss om sanningen af hvad han själf
en gång uttalat såsom sitt fasta hopp:
»Må klokskap fritt bele din barnatro!
Det är ur den, som småningom skall gro
den kärlek till vårt land, som ensam duger,
som går från hjärtat ut och aldrig ljuger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
