Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig; den är närmast en fantastisk
sago-opera med rik och intressant
musik, ett led i utvecklingskädjan
mellan till exempel Webers Oberon
och den nymodärna »Hans och
Greta». Wagner skref till sin vän
Uhlig — hans bref till denne
finnas utgifna — att i denna musik
hade han tillämpat alla sina nyaste
åsikter, och att det icke fanns någon
takt däri, som icke organiskt
framväxte ur den föregående. Hur
härmed än må vara -— Wagners
motivarbete är ju ej att jämnställa med
de klassiska mästarnes, då det
ju ledes af något utom liggande,
nämligen af den sceniska
handlingen; Wagner var själf mycket
emot den sport, som bedrefs med
ledmotiven i hans värk, ville, att hans
musik skulle kunna förstås utan ett
dylikt katalogiserande — säkert är,
att denna musik är i många ställen
både rik och skön. I utförandet
skulle detta kanske bättre
framkomma genom här och hvar anbragta
något lifligare accenter. I öfrigt var
detta särskildt från orkesterns och
dirigenten hr Hennebergs sida
lyc-kadt med någon reservation för
förspelet, ett långt utspunnet Ess-dur
med orgelpunkt på djupet, likt ett
preludium af Bach, i hvilket
ömtåliga ställe renheten icke blef så
absolut.
Uppsättningen är, som sig bör,
i detta stycke grann och féeriartad;
operan har på denna nedlagt stora
kostnader. Af de uppträdande var
den tyske gästen, hr Briesemeisters
karaktäristiska och i minsta detalj
utarbetade framställning den
förnämsta, om också hans stämma är
något nyckfull och journaliére.
Diktionen var berömvärdt smidig och
tydlig, i detta afseende står han som
mönster för våra egna. De bägge
dvärgarna hade äfven särdeles goda re- icke så patetisk, desto mer välklmgande
presentanter i hrr Söderman och Ny- tolk i fru Afzelius, och som guden
blom, den siande Erda hade en om också Wotan gjorde hr Wallgren intet oför-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
