- Project Runeberg -  Varia. Illustrerad månadsskrift / Årg. 5 (1902) /
291

(1898-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lig och ovanligt fort vunnen: för
närvarande föreligger i 27,000 exemplar
den tredje upplagan af hans inalles 36
berättelser och romanen »Foma
Gor-djeev. »Huru djup och varaktig denna
popularitet är, skall väl en snar
framtid utvisa; i alla händelser tyder den
på att han bjuder på något nytt och
fyller ett litterärt behof för dagen. Ännu
är det för tidigt att uttala ett
totalomdöme om hans författarskap, därför att
han själf ännu ej kan betraktas såsom
afslutad eller fullfärdig. Hittills har
hans styrka legat i den realistiska
skis-seringen af en viss samhällsgrupp och
i en negerande kamp mot det
bestående, men han har ej bjudit något
positivt i stället, och när han med
poetisk hänförelse sjunger frihetens lof,
tyckes han glömma, att den härliga
friheten i och för sig ej betyder något, utan
blott är medel för ett högre ändamål

»Idealet — låter han den
galghumo-ristiske »Pilgrimen» säga — är bara
en krycka, som uppfanns i en tid, då
människan ännu var ett djur, men
började gå på bakbenen. Då hon lyfte
upp hufvudet öfver den gråa jorden,
bländades hon af den blåa himlens
klara prakt och tänkte i sin enfald
klifva dit upp. Därför vankar hon
omkring på bakbenen med denna krycka
än i dag.»

Men huru går det, om människan
ej ens har denna krycka att stödja sig
på? Gorki besvarar ej frågan och har
ej något säkrare stödjemedel att bjuda
på. Men man läser mellan raderna,
att han trängtar efter något bättre och
stadigare än barfotingarnes
nietzsche-anska slagord, och då han låg i gräset
med sin goda vän, bagaren Konovalov,
låter han denna utbrista: »Maksim! låt
oss blicka upp mot himlen!» Ja, det
behöfs en himmel att tro på, likasom
de sex och tjugu arrestan terna hade
behof af att tro på en ung kvinnas
rena dygd. Huru denna himmel är

beskaffad, det är en senare, mindre
väsentlig fråga, som hvar och en må
besvara efter sin smak.

Huru strängt Gorki själf fattat
skriftställarens heliga uppgift, framgår af
hans betraktelser i skissen »Läsaren».
»Den modärne författaren liknar månen
däri att han lyser med ett lånadt ljus,
melankoliskt och matt, främjar skuggan,
men värmer ingen. Han är ej i stånd
att stå öfver lifvet, att väcka ett
hjärte-godt skratt, utan blott lumpen elakhet.
Människan sofver, och ingen väcker
henne. Hon behöfver en piska, ty
dess slag förstår hon, och hon inser
att det varit förtjänt. Hon måste känna
smärta och skam, och af författarens
flammande kärlek skall hon väckas till
nytt lif. Ty det är skaldens uppgift
att hjälpa människan förstå sig själf,
lyfta hennes tro på sig själf, utveckla
hennes sträfvan för det sanna, bekämpa
det dåliga, finna det goda hos
människorna, väcka i deras själar blygsel,
vrede, mod och göra allt detta för att
människorna måtte bli ädelt starka och
kunna förandliga sitt lif med skönhetens
heliga ande.»

Helt visst bör Gorki kraftigt bidraga
till att väcka det ryska folkets blygsel
och harm, äfven om han ännu ej
positivt väckt de goda instinkterna. Han
har kanske begått flere misstag, men
äfven de kunna tjäna till lärdom.
Framför allt måste man beundra hans varma
lifsmod och oförfärade ärlighet, och
på Aleksej Maksimovitj Pjesjkov, i
världslitteraturen känd under namnet Maksim
Gorjkij, kan man tillämpa Lezjnevs ord
om Rudin i Turgenevs mästerliga novell:

»Hos honom finns entusiasm, och det
är den dyrbaraste egenskapen i vår tid.
Alla ha vi blifvit olidligt snusförnuftiga,
likgiltiga och förtorkade. Vi ha
somnat och förstelnat. Men honom vare
tack, därför att han, om ock blott för
ett ögonblick, ruskat upp oss och gjort
oss varma!»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:58:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varia/1902/0373.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free