Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ren Rufifini, men kände icke dennes arbeten
och fann också en lösning alldeles
obero-roende af denne, på ett vida djupare och
klarare sätt, samt uppställde den
underklass af algebraiska operationer, som fått
hedersnamnet Abelska ekvationer. Dessa
undersökningar trycktes i ett illa utstyrdt
häfte på några få blad, hvilket sedan blef
hans introduktionsbref i Berlin, dit han
1825 begaf sig öfver Köpenhamn och
Hamburg.
I Berlin besökte Abel geheimerådet A.
L. Crelle, hvilkens intresse han genast
fängslade, och som från första stund också
visade sig kunna uppfatta Abels snille,
hvarför han erbjöd honom att bli
redaktör för en påtänkt tidskrift i matematik.
Af tacksamhet mot sitt land för det
stipendium han åtnjöt ansåg han sig likväl icke
kunna mottaga Crelles anbud, men skref
likväl i hans tidskrift flera af sina
epokgörande arbeten. Efter fem månaders
vistelse i Berlin, som för Abel voro en
rastlös arbetsdag, fortsatte han sin resa
öfver Wien, genom Tirolen och norra
Italien till Paris. Härmed var det också slut
med den korta ljusglimten i Abels tillvaro,
som åter fördystrades af den gamla nöden
och fattigdomen och sedermera knappast
upplifvades af en enda stråle ända till hans
död. I Paris blef den anspråkslöse norske
studenten förbisedd af de ledande
vetenskapsmännen, och då han efter träget
arbete i oktober 1826 till de båda berömda
matematiska storheterna Cauchy och
Le-gendre till bedömande öfverlämnade sin
stora afhandling öfver de elliptiska
funktionerna, bland annat sitt berömda
additionsteorem, det s. k. »Abelska teoremet»,
nittonde århundradets största matematiska
bedrift, fick han aldrig mera återse sitt
manuskript. Penningnöden tvang honom
att lämna Paris, och i januari 1827
återkom han till Berlin, där Crelle åter för
gäfves sökte fasta honom vid Tyskland.
I maj var han åter i Norge, utan
existensmedel, tryckt af skulder och nödsakad att
lefva ur hand i mun af hvad han kunde
förtjäna på tillfällig undervisning. Trots
alla föreställningar från
universitets-kollegiet förblef regeringen både döf och blind
för Abels förtjänster och nekade honom
allt understöd. I det betryck, hvari Abel
befann sig i Kristiania, måste han också
mot tysken Jacobi försvara sin
prioritets-rätt till de upptäckter, han gjort på de
elliptiska funktionernas område och skref
en rad afhandlingar i »Crelles Journal» och
i »Astronomische Nachrichten», som
intygade denna hans rätt. I början af 1828
fick Abel slutligen statens uppdrag att mot
en aflöning af 400 speciedaler föreläsa i
matematik och astronomi, medan prof.
Hansteen var borta på sin stora sibiriska
resa, och samtidigt började man i
utlandet alltmera fasta uppmärksamheten på
Abel. Crelle, Gauss och Humboldt sökte
genomdrifva hans kallelse till universitetet
i Berlin, och franska vetenskapsakademien
fäste Carl Johans uppmärksamhet på
honom och föreslog, att han skulle knytas
vid den vetenskapliga verksamheten i
Stoc-holm. Carl Johan, som eljest lät sin nåd
skina öfver svenska afsigkomna officerare
och tiggande adelsmän, hade emellertid
intet sinne för Abels betydelse, och då
NIELS HENRIK ABEL.
kallelsen till Berlin dröjde något, reste Abel
vid jultiden 1828 till Frolands verk, där
hans fästmö, en dansk fröken Kemp, hvilkens
bekantskap han gjort i Köpenhamn redan
1823, bodde hos verkens ägare. Giftermålet
kom emellertid icke till stånd. Abel, som
aldrig varit stark, måste företaga ditresan
endast ofullständigt utrustad med
vinterkläder, och nedlades nu på sjukbädden,
som han icke mer lämnade. Tanken
på det öde, som drabbat hans viktiga
Paris-afhandling, gaf honom likväl än en gång
kraft att i ett kort meddelande till Crelles
Journal om igen nedskrifva sitt additions-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
