Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 2, februari 1903 - Slafhandeln i Amerika. En redogörelse i tre afdelningar. Af John R. Spears. Bearbetning för Varia af E. R. Afd. II: Ombord med slafvarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
man, som jämte fyra andra af
besättningen dogo inom loppet af några
timmar. Jag började märka en låg, tunn
dimma liksom ånga öfver däcket —
det var dödens dimma. Vid denna
tidpunkt voro alla utom jag och tre andra
angripna af sjukdomen. Vi gjorde då
i ordning den största skeppsbåten,
med-togo återstoden af vattnet, en ankare
rom, en tupna bröd, guldsanden och
fartygets värdesaker samt lämnade Gloria
åt sitt öde.»
Drake och hans följeslagare landade
senare på Tortola, en af
Leewards-öarne. Detta hände år 1826 och var
nog ej det enda fall, då brist på vatten
och föda kommit hela laster af slafvar
att duka under.
Hvad lufttillförseln beträffar har det
konstaterats, att slafvarne under den
dd, då slafhandeln ännu var laglig,
haft i medeltal tjugufyra kubikfot luft
till sitt förfogande under de tjugu
timmar eller mer af hvart dygn, som de
suttit fastkedjade i lastrummet. För
jämförelses skull vilja vi nämna, att de
flesta hälsoförordningar i olika länder
ålägger innehafvarne af billiga
sofloka-ler att ställa minst sexhundra kubikfot
luft till disposition för innehafvaren af
hvarje bädd.
Men berättelsen om slafvames
sammanpackning är blott inledningen till
historien om deras lidanden i
slafskep-pets lastrum. Hvar och en vet hur
tröttsamt det är att ligga stilla en längre
tid i samma ställning äfven på en god
bädd. Vi vända oss omedvetet många
gånger om natten. Betänk då hvad
slafvarne nödgats lida, som voro
fastkedjade nakna på slafdäckets grofva,
råa plankor utan möjlighet att vända
sina trötta kroppar under tjugu timmar
i sträck och mången gång ännu mer
äfven i hamn under vackert väder.
Och om deras öde redan där var
hårdt, så tillkommo nya plågor vid
skeppets minsta stötar på vågorna. När
det pressades åt sidan, åkte de på
vindsidan sittande bakåt med hälarne öfver
hufvudena, och om pressningen var
mycket hård, blefvo de formligen
hängande i sina fjättrar. Krängde och
stötte fartyget, som ju ofta var fallet,
sletos deras skinn sönder under
gnidningen emot de råa plankorna»» och
högst få slaflaster anlände till sina
bestämmelseorter, utan att slafvarne lidit
gräsliga plågor af blotta beröringen med
slafdäcket.
Likväl voro dylika lidanden
barn-leksaker i jämförelse med de kval, som
slafvarne under stark storm hade att
utstå. Då måste däckluckorna
nämligen läggas igen, och den enda
lufttillförseln således afstängas.’ Därtill kom,
att negrerna oftast ledo gräsligt af
sjösjuka och många dogo i konvulsioner.
Den redan förut knappa luften
förpestades, än allvarligare sjukdomar
ut-bröto, och så länge stormen varade —
ofta flere dagar i sträck — fingo de
ligga där utan minsta tillsyn, utan mat
och dryck samt i fullständigt mörker.
»Har det någonsin funnits någonting,
som genom sin upprörande, smutsiga,
hjärtslitande vederstygglighet kommit
djäfvulen att förvånas och helvetet att
igenkänna sin egen spegelbild, så har
det varit ett af dessa slafdäck.» Så
skref en af slafhandelns tappraste
be-kämpare, amiral Foote, sedan han
undersökt förhållandet på ett af dessa
slafdäck, och flere sjöofficerare, som
legat vid afrikanska kusten på jakt
efter slafskepp, försäkra, att de kunde
känna lukten af ett dylikt på längre
afstånd, än de kunde upptäcka
detsamma under äfven den klaraste natt. I
vissa fall har lukten nått ända till en
svensk mils afstånd åt vindsidan. Och
sådant var renlighetstillståndet äfven på
de bästa s’afskepp, hvilkas kaptener
voro humana män, som gjorde allt för
att lindra de arma slafvarnes öde.
Till föda fingo slafvarne vanligtvis
ris, bönor och yam — roten af en
indisk ört, som användes af infödingarne.
Men som slafskepparne arbetade för att
bli rika så fort som möjligt, fingo slaf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
