Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 3, mars 1903 - Personer och händelser. Af O. H. D. - Leo XIII:s jubileum - Kunglig-kejserlig kristendom och fri forskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Leo xm:s jubileum: bafven utdelar VÄLSIGNELSEN.
Kunglig-kejser- ‘stri,diKa fräfr> s°m
,• vetande och den ratta tolk-
hg krstendom n; af hvad tron tinhör
och In forsk- tmk5om det fordom den ro.
n,n9’ merska kyrkan att falla det
bestämmande utslaget. Det hette då: Roma
locuta est, och därifrån gafs ingen appell.
Den mångfrestande tyske kejsaren, som
bland allt annat äfven är den kungl.
preussiska evangeliska kyrkans öfverhufvud, har
förbehållit sig samma rätt som Rom, och
nu heter det också: »Kejsaren och
konungen har talat» och därmed basta. Den
preussiska kyrkans kunglig-kejserliga
öfverhufvud gör emellertid vissa distinktioner
och medgifvanden, som det hittills aldrig
fallit Rom in att göra. Såsom monark i
det upplysta tjugonde århundradet gör den
preussiske konungen anspråk på att följa
med sin tid och förkastar för den skull
icke den moderna vetenskapen. Däremot
skiljer han så mycket noggrannare på
denna och hvad som tillkommer hans
undersåtar att tro, och där vetenskapen löper
fara att komma i konflikt
med tron — en fara, för
hvilken den ständigt varit
utsatt — måste, enligt
konungens af Preussen
åsikt, vetenskapen maka
åt sig, ty på trones område
har den ingenting att skaffa.
Forskningen må komma till
hvilka resultat som helst,
men strider den mot tron,
böra lärda och
vetenskapsmän behålla dessa resultat
för sig själfva, men på
inga villkor störa den
andliga sömn, som utmärker de
troende icke blott i
Preussen, och därmed
åstadkomma tvifvel och förargelse
hos alla dessa stilla i
lan-dena, för hvilka kyrkans
lära äro A och O af allt
mänskligt vetande. Den
tyske kejsaren har fått
anledning till att uttala
dessa åsikter med
anledning af ett föredrag den
framstående arkeologen
och assyriologen prof.
De-litzsch nyligen hållit i
Berlin. Kejsaren bevistade
föredraget och uppgafs ha
uttryckt sin stora belåtenhet
med detsamma.
Föredraget afhandlade några
nyligen. gjorda upptäckter af
den assyriska konungen
Hammarubis’ lagar, och
med anledning däraf påvisade prof. Delitzsch,
att många assyriska läror och begrepp
kommit till hebréema och äfven fått uttryck i
Gamla Testamentet, hvars gudomliga
inspiration därigenom kommit att lida starkt
afbräck. Babel — denna alla synders pol
och orättfärdighetens håla par préf’rence
— skulle således ha varit bestämmande
för viktiga delar af bibeln, och detta fann
den store kejsaren vara ett mäkta hårdt
tal, som icke finge tidstädjas. För den
skull tog han också sin bästa penna och
doppade den i sitt bästa bläck samt skref
en lång epistel till sin amiral, von Hollman —
hvarför det just skulle vara till en amiral,
hvars verksamhet merendels har föga att
skaffa med teologiska och antikvariska
frågor, är svårt att förstå, så vida icke hans
majestät kejsaren tänkte, att den stridande
kyrkan kunde komma i behof af den tyska
flottan för utbredande af sina håfvor i
främmande världsdelar. — Allt nog, hans
majestät skref och förklarade, att han trodde
på den gudomliga inspirationen i Gamla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
