Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 3, mars 1903 - Guiseppe Pino och hans uppfinningar. För Varia af Carlo Iberti. Öfversättning från förf. originalmanuskript af L. N.—H. - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
F1G. 4. STATY FRÅN CERIGOTTO.
till och med så att det ej slocknade
då tåget stode stilla».
Omöjligt, ropar man, och dock, huru
många omöjligheter hafva icke
förverkligats?! Jag tror honom t. o. m. då
han med den för honom egna
älskvärdheten vänder sig till sin hustru
och säger: »Vet du icke, att om Beppo
vill, så skulle han nog vara i stånd
att förtjäna en half million i veckan!»
Mer än landet älskar han dock
haf-vet, hvilket bäst passar till hans
karaktär, och i det störtar han sig som
i en hemlighetsfull fruktansvärd
afgrund, som i en outgrundlig källa för
mänskliga uppfinningar, gudomliga
skönheter och oändlig fasa. I sitt djärfva
mod synes han hafva kommit därhän,
att vilja skaka obestridda principer
och erkända teorier, att vilja upplifva
eller åtminstone förbättra vissa fysiska
lagar såsom t. ex. den om vätskors
tryck och mottryck, hvilken ledt och
ännu leder till så många misstag.
Det mest beundransvärda hos denne
man är likväl hans outtröttliga
själf-studier, hans järnvilja och hans nästan
revolutionära djärfhet, som gör, att han
aldrig erkänner någon princip å priori
utan pröfvar den för att se om den
är riktig. Denna hans böjelse har
ofta satt hans lif i fara. I tankame
hade han redan sin undervattensbåt
färdig, nu gällde det att med hans
ringa medel utföra densamma. Men,
— om den misslyckades? Den
frågan framställde sig hotande för
honom, hvarifrån taga den för
andningen erforderliga luften? Han lät
förförfärdiga en likkista med en glasskifva
framför den plats ansiktet skulle
intaga. Han lägger sig däri och låter
en vän hermetiskt tillsluta densamma
och nedsänka den på hafsbotten. På
öfverenskommet tecken skulle han åter
hissas upp och kistan öppnas så att
han ej måtte kväfvas.
En längre stund förgår och intet
märkes. Befarande en olycka hissar man
upp kistan och öppnar den under stor
fruktan.
»Du hade kunnat låta mig ligga
ännu en stund, jag hade det så bra
där nerei, sade Pino, uppvaknande
liksom ur en dröm.
En dag erbjöd han mig att följa
med i undervattensbåten till hafsbotten.
Jag blef mycket glad och tackade
honom upprepade gånger för det
motsedda nöjet. Men knappt hade han
öppnat dörren för att låta mig stiga
in i det hemlighetsfulla väsendets inre,
då det ej felades mycket att jag ändrat
mitt beslut. Jag såg upp och varsnade
blott ett litet stycke af den klara
himmelen, rundt omkring mig såg jag
blott instrumenter, som sågo ut som
mordverktyg, framför mig fyra stora
vidt uppspärrade glasögon, bakom hvilka
fiskame lekte, under det en stor fisk
stirrade på mig med uppspärradt gap,
som om han ville säga: jag väntar på
digl Dörren slöts och jag hukar mig
ned med förvirrade sinnen och fruk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
