Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 5, maj 1903 - Glädjens sociala betydelse. Föredrag af professor Gabriel Tarde. (Ur »La Revue Bleue»). Öfversättning af P—s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dagar, att bönderna klagade däröfver.
Revolutionen upphäfde dem också.
Men det kom snart nya i stället.
Republiken fann sig i sin tur tvungen
att uppgöra en hel plan för fester —
i kantonerna, i distrikten, i
departementen, för hela nationen. Men dessa
blefvo ej af lång varaktighet, och den
gamla regimens högtider ha blott svagt
blomstrat upp igen. Det nittonde
seklet kommer sannolikt att karaktäriseras
som den period i historien, hvarunder
alla folkklasser ägnat det minsta af sin
tid åt ofientliga förströelser (det är här
icke fråga om enskilda) — beroende
därpå, att detta tidehvarf varit i social
och ännu mer i ekonomisk synpunkt
en öfvergångs- och upplösningsperiod,
öfvergången från ett ekonomiskt system,
som gjort sin tjänst, till ett annat,
som ännu icke vunnit stadga. Men
när detta nya system, hvilket tränger
sig fram af egen kraft, och som en
revolution skulle, efter mitt förmenande,
snarare hämma än befordra — när
detta system blifvit rådande, och alla
samhällsklasser ändtligen funnit fast
fot under sina fötter, då skall man
förmodligen få se den allmänna
glädjen och förnöjelsen åter taga sig
uttryck i fester, firade offentligt och
högtidligt med stor omfattning och
anslutning.
Efter dessa allmänna betraktelser
torde det tillåtas mig några
iakttagelser af mera särskildt ekonomisk art.
Före den stora industriens uppkomst
gåfvo själfva produktionen och
försäljningen af varorna mångahanda
tillfällen till munterhet. Ännu i dag
dricker man sitt glas på marknaderna,
efter det man köpt eller sålt sina
kreatur. Och beledsagad af den
gemensamma glädjen tar sig handeln nästan
ut som en skänk å Ömse sidor. Hvarje
jordbruksarbete af vikt afslutas med
en högtid — vinbärgningen, slåttern,
skörden, skogsfällningen. Och i
städernas gamla skrån och gillen gick
det till på samma sätt. Där firade
man, ofta bullersamt nog och med
glaset i hand, den skyddspatron, under
hvilkens särskilda hägn handtverkarne
ställt sig. Och ännu mera — det
var oftast under loppet af själfva
arbetet, som den arbetande i dessa
ursprungliga tider gaf uttryck åt sitt
muntra lynne. Alla slags arbeten utfördes
då under sång, och detta förhållande
har«gifvit en tysk historiker och
socialekonom anledning att i själfva
handt-verkets gång — i de rytmiska slagen
af väfveriarbetarnas skyffel eller huggen
af timmermannens yxa — finna
ursprunget till takten i musiken, ja, till
uppkomsten af både sång och dans.
Detta må nu vara en smula
öfver-drifvet. Det är icke dess mindre
säkert, att ju längre man återgår i flydda
tider, dess mer skall man finna, att
arbetet utfördes under sång, och fastän
mycket hårdt, mycket ansträngande,
blef det på detta sätt till en förströelse
för arbetaren. I den mån industrien
går framåt, sjunger man, eget nog,
allt mindre under arbetet — och om
det alltjämt sjunges eller hvisslas på
något håll, så är det i de yrken, som
ännu icke blifvit berörda af maskinerna,
i de »efterblifna> yrkena. I det stora
hela kan man uppställa som regel,
att arbetet blifvit genom maskinerna
och i allmänhet genom industriens
framsteg mindre ansträngande (d. v. s.
för musklerna, ty hvad nerverna
beträffar, så är det en annan sak), men
att det blifvit allt tråkigare oeh
tråkigare. Och denna sanning gäller
icke allenast handtverkena, utan äfven
och i lika grad de s. k. fria yrkena,
hvilkas uppgifter, tack vare
arbetsfördelningen fordra allt mindre
undersökningar, allt mindre intellektuella
svårigheter att öfvervinna, men som också
förete en tilltagande enformighet,
synnerligast i ledningen af allmänna eller
enskilda företag. Det blir allt mindre
och mindre frågan om kraftutveckling
i hjärna och muskler, emedan man
har de tekniska och kemiska hjälp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
