Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 5, maj 1903 - De stora naturkatastroferna. För Varia af A. E. T. O.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åter arbeta, och flera tusen människor
blefvo begrafda af aska och eld.
Ett våldsamt utbrott inträffade 1794,
då en ofantlig glödande lavaström
nedrusade från kratern, och uttömde sig
i hafvet, bildande en ny halfö, under
vägen bortsopande staden Torre de
Giecco. Den värme, som utvecklades
i hafvet af lavan, gjorde att fisken i
Neapelbukten dödades och flöt upp
under en olidlig stank. Omkring 3,000
tunnland vinplantering af den bekanta
sorten »Lacryme Christi» hvilken endast
växer här, blefvo ödelagda vid detta
tillfälle.
Vesuvius är den enda vulkan, som
förekommer på Europas fastland, och
hela trakten kring densamma är af
emptivt ursprung, och utan tvifvel
härröra alla de vulkaniska företeelserna i
Italien från en särskild sammansättning
i jordskorpans inre. Genom de
undersökningar, som företagits i omgifningen
af Neapel, har man funnit väldiga spår
af en forntida vulkanisk verksamhet,
tydande på stora omstörtningar af denna
trakt. Särskildt är det s. k.
»phle-greiska fältet» bekant för sina otaliga
utslocknade kratrar^ svafvelsjöar och
lavabildningar samt den ryktbara
Hundgrottan, ur hvars inre giftiga gaser
utströmma. Man har begagnat de
varma svafvelkällorna till bad, hvilka
redan funnos under de gamle romarnes
tid, och särskildt har Lacus Avemus
varit bekant, en sällsam sjö, som af
Homerus ansågs vara nedgången till
underjorden.
Till Neapels vulkaniska omgifningar
räknas äfven öarae Ischia, Procida qctø
Nisita, hvilka hafva uppkommit ur
hafvet genom eruptiv verkan. På den
förstnämnda, som 1883 härjades af en
jordbäfning, finnes en vulkan Mont
Epomeo, som numera anses utslocknad,
men som en gång efter 1300 års hvila
plötsligt åter sprutade eld.
Vissa geologer anse att hela kusten
vid Neapel samt de Lipariska öarae
och en del andra landsträckor i J dessa
trakter, uppkommit uteslutande genom
erupdv höjning af jordskorpan, ty
öf-verallt visa sig spår utaf stelnad lava,
dessutom har man funnit hafssnäckor
och skal långt inne i landet, hvilket
utvisar att detta höjt sig, och t. o. m.
så sent, som på 1500-taiet, uppkommo
nya berg i Neapels omgifningar,
alldeles omstörtande landskapet.
Om Vesuvius genom sina eruptioner
vunnit sitt rykte har däremot Etna
blif-vit bekant genom sin ofantliga storlek,
mot hvilken den förra vulkanen är en
obetydlighet. Etna mäter ej mindre
än 30 mil i omkrets vid foten, och
dess sluttningar bilda ett helt landskap,
som vid basen har en tropisk
temperatur under det att toppen täckes af
snö och is. Etna är en krater i hvila,
dess ofantliga gap, Val de Bove, är
numera en odlad slätt, och det är de till
ett trettiotal uppgående småkratrarne
på dess sidor, som under de sista
eruptionerna vållat den största skadan.
Den stora centralkratern, som
uppkastat den ofantliga vulkankäglan under
forntida geologiska perioder, synes
numera vara utsläckt, troligen beroende
på den eruptiva kraftens af tagande.
Bland de öfriga italienska vulkanerna
må slutligen nämnas Stromboli, jordens
verksammaste krater, hvilken ända
sedan urminnes tider utspytt lava och
aska utan uppehåll. Omkring hvar
femte minut sker en eruption under ett
stark dån ur den lilla kratern, som
endast mäter 50 fot i diameter.
Kraterkäglan sticker rakt ^upp ur hafvet, och
har i altø. tider tjänat som fyrbåk för
de sjöfarande, genom eldskenet fiån
toppen. — Äfven i den grekiska
arkipelagen finnas vulkanöar, som dock
numera synas utslocknade, såsom Santo*
rin och den genom Venusstatyn
bekanta Milos, som ofta hemsökes af
svafvelångor ur det inre.
Näst efter Italien finnes ej något
land på jorden, där de vulkaniska
utbrotten varit så talrika, eller utbredt
sig öfver så s$qr yta som på Island,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
