Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 6, juni 1903 - Folktron inom växtvärlden. En studie i gamla mälen. Af Elfkarlen - Träd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKTRON INOM VÄXTVÄRLDEN.
EN STUDIE I GAMLA MÄLEN.
Af ELFKARLEN.
“T 7~id hardt när alla förhållanden i
lif-^ vet knöt nordbon förr mer eller
mindre vidskepliga föreställningar. Knappt
nog den ringaste tilldragelse kunde
timay den enklaste handling utföras
utan att de gamle sågo öfvematurliga
makter drifva sitt spel. På tusen olika
sätt sökte man tillgodogöra sig de dolda
krafterna eller afvända »otygets»
verkningar.
Icke minst hade vantron mycket att
syssla med den människan omgifvande
växtvärlden. Nästan hvarje träd, buske
och ört ägde sin märkvärdighet, än af
god, än af ond art, än af rent
skrock-artad, än af sägen beskaffad natur.
Vi skola här efter olika källor återgifva
åtskilligt af hvad man fordom trodde i
dessa fall.
Träd.
Rönn (Sorbus aucuparia) med
följande provinsialismer: Runn, röänn,
flåg-rönn, flögrunn, rönnbärsträd (på flera
ställen i landet), röjna (Mora), rajna
(Orsa), raång (Elfdalen), rägn (Lima),
råin och flugråin (Gotland).
Detta träd var redan i hedenhös
föremål för dyrkan och kallades då
Thora-hjälp. Senare blef det egentligen
endast flygrönnen eller den genom fåglar
på tak och i bergskrefvor utplanterade
lilla rönntelningen som tillades
underbara egenskaper. Vid vandringar ute
nattetid skulle man alltid ha ett stycke
flygrönn att tugga på för att ej bli
förhäxad.
Men sin största betydelse hade denna
växt såsom slagruta för att upptäcka
förborgade skatter. En gammal
handskrift från början af 1600-talet före-
skrifver att flygrönnen för sådant
ändamål skall klockan 12 på tredje natten
efter vårfrudag antingen afstötas eller
afbrytas. Järn eller stål får icke
komma vid kvisten, liksom det inte heller
duger att under hembärandet tappa den
på marken. Sedan sättes grenen i
taket i ett rum och några metaller
läg-ges inunder, efter hvilka den så
småningom böjer sig. När fjorton dagar
förflutit tages en magnetiserad knif eller
syl, som först stuckits genom en
löf-groda, och därmed upprispas barken
rundt alla rönnens sidor, hvarpå
blodet från kammen på en enfärgad tupp
indroppas i skårorna och när så detta
torkat är slagrutan färdig.
På Gotland har flygrönnen
begagnats för att vid täflingslekarne kunna
besegra annars skickligare motståndare.
Den manliga ungdomen därstädes trodde
i öfrigt att en flicka aldrig förmådde
motstå den som bar »flugråin» på sig.
Dalsländingen brukade, när ungkreatur
skulle namngifvas, signa dem genom
tre slag öfver ryggen med en rönn vidja.
Ek (Quercus robur), som på
Gotland uttalas aik och i vissa delar af
Västmanland eäk (med tonvikt på e);
heter på Island eik.
Sedan uråldriga tider har allmogen
ansett eken som en skräck för trollen.
»Om dessa därunder söka skydd slår
åskan alltid ned på dem,» sades det.
Under sådana ekar, hvilka hela
vintern bibehålla sina blad, troddes en
hvit orm uppehålla sig. I en år 1691
tryckt skildring öfver Skåne berättas
att väster om byn Axeltorp i Hjersås
socken därstädes stod en åldrig ek,
Gröne-ek kallad, emedan den aldrig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
