Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 6, juni 1903 - Folktron inom växtvärlden. En studie i gamla mälen. Af Elfkarlen - Träd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Säma), ryckträd (Norrland), skirre,
sktfrre och rypris (Lappland), klingris
(Västerbotten) myorrais (Elfdalen),
käringris och källingris (Jämtland),
fre-dagslör (Falun), penninglöf (Jäma) samt
de sporadiskt brukade vivang
(vidje-kvist) och längfredagsris.
Björken, vördad redan i hedendomen,
har igenom tiderna bevarat sitt goda
namn och rykte att vara skogames
prydnad på grund af sin glada, ljusa
grönska. I närheten ai Torslinge kyrka
i Småland har på en större hög,
Tors-kulle, af ålder stått några björkar,
hvilka af den kringboende allmogen
hållits i stort anseende och samma
var förhållandet med en björkdunge i
Bredaryds socken i nämnda landskap,
hvarifrån ingen tordes hämta hvarken
ved eller enris, af fruktan för högre
makters straff. Troligen har denna
plats liksom en liknande nära
Tors-lunda kyrka på Öland, därifrån man
julnätterna tyckt sig höra rop och sång
på ett underligt, okändt språk, en gång
varit offerlundar, af namnen att döma
vigda åt Tor, ehuru björken annars ej
var jättebetvingarens träd.
Med munkarne kom legenden.
Hängbjörken hade stått vid frälsarens kors
och sörjt så djupt att dess grenar
slok-nat, medan däremot dvärgbjörken
lånade sig till det gissel, hvarmed
världs-försonaren hudflängdes och fick härför
till straff att förkrympt smyga utefter
marken. På tal om dvärgbjörken må
nämnas att ett par sådana förekommit
vid Nossesjön i Småland och gick ordet
att de vid stundande krig flyttade sig
från sjöns ena sida till den andra. —
I samma landskap gjorde Linné
iakttagelsen att bondhustrurna kokade sina
påskägg gula med björklöf.
Tall (Pinus silvestris), i Elfdalen till,
å Gotland täll och tällä, i Jämtland
tälla, i Härjeådalen telle, i
Västergötland for, i Värend fere, i Blekinge
feere, i Hälsingland malm (mogen tall)
och malmtall (yngre och smidigare);
på Island töll och tella.
Af att tallen någonsin varit ett
guda-helgadt träd finnes ingenstädes spår.
Det oaktadt ha ensamt stående tallar,
i synnerhet om de växt på något
ovanligare sätt, ofta blifvit föremål för
dyrkan, som t. ex. den mycket beryktade
Klinta tall på ett berg i Badelunda
socken i Västmanland och »Tre-tallar»
bland stensättningame på Daga härads
allmänning i Södermanland. Två
djek-nar, hvilka en sommarafton envist
förföljdes af myggen i en furulund i
Dannäs socken i Småland, förbannade i
ilskan häröfver hela dungen och denna
förbrändes sedan af en underjordisk
eld. Icke heller vågade folket bryta
upp rötterna af fruktan att mista sina
kreatur.
I Odensvi socken i Västmanland stod
länge den svarta och ödsliga liktallen.
En gång i fjärran dag kom till
trakten en from man, som strängt
bestraffade människornas synder. Detta
förtröt en ogudaktig herre och han lät
sina tjänare taga fatt på predikanten,
hvarefter denne, fjättrad till händer och
fötter, stadigt fastbands med hufvudet
nedåt vid en tall i skogen. Om
morgonen gick mördaren till platsen iör
att fröjda sig vid åsynen af sitt offers
lik — men skildringen säger, att hans
hy förvandlades och hans ben blefvo
»såsom undan honom slagne,» ty väl
var den helige martyren död och hans
kropp stadigt bunden vid trädet, men
hans hufvud var nu upp och fötterna
ned.
Ehuru icke direkt hörande till
ämnet återgifva vi dock slutligen Linnés
ur flera synpunkter intressanta teckning
af tallen:
»Man har i Sverige af detta träd
allenast ett enda slag, fast åtskilliga
förändringar, såsom gårdtall, fur,
stångtall och martall, hvilka alla äro sådda
och komna af ett slags frö och träd,
men förändrade af rummet, på hvilket
de uppvuxit. Gårdtall blir, när trädet
växer upp på ett fett och öppet rum,
hvarest det nedifrån får utslå sina vida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
