Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 7, juli 1903 - Tre dikter. Af Elin Brisman - Till döds - Ett enda litet namn... - Snö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRE DIKTER.
Af ELIN BRISMAN.
Till döds.
Här brottats vildmarks unga kraft
mot dagens heta glöd.
Här sugits lifvets varma saft
i långsam ångestdöd.
Här lyste ljung och nyponblom
och vällde källan sval.
Men solen hedens rikedom
med kyssar stal.
Det brusade, det steg och sjöd
i käckt och lifsvarmt mod.
Det blef till döds, ty kyssens glöd
drack vildmarks heta blod.
Och öfver hedens mörka ljung
gick branden fram med makt —
En sorg till döds, som lifskrafc ung
i aska lagt.
Ej vildmarksrosors djupa glöd
i taggbevuxna snår.
Ej hjortronsguld, ej ljungblom röd
i halft förbrända spår.
Ej dagens blåa böljeflod,
ej kvällsguld öfver hed.
Blott skuggor öfver stelnadt blod
och dödstung fred.
Ej aftonklang på öde led
af dagens friska ström.
Ej sus på mo, ej sång på hed,
ej vildmarksblomsters dröm.
Men jag hör tona klockors malm
om lif som tärs och öds.
Hör hedens högtidstunga psalm
om sorg till döds.
Ett enda litet namn...
Med barnaögon, stora, blå,
det såg på mig så tyst.
Det log med barnaläppar små,
dem döden bleka kysst.
Och hvita minnesrosor bar
det i sin späda famn. —
Ett enda litet namn det var,
ett enda litet namn.
Det hviskade så underbart
om bleknad barnakind,
om barnaögas ljus så klart,
som släckts af dödens vind.
Om tom och sköflad modersfamn,
om bruten syskonring. —
Det var ett enda litet namn
med svarta kanter kring.
Snö.
Sakta falla flingorna
öfver markens ljung.
Tysta sofva skogarna,
snön är hvit och tung.
Sorgsna stryka vindarna
öfver äng och hed.
Djupa sjunka skuggorna
öfver öde led.
öfver hvita vidderna
döden ensam går.
Klara frusna tårarna
gnistra i hans spår.
Sakta falla flingorna,
falla tätt och tungt.
Bed en bön om skydd för allt,
som är vekt och ungt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
