Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 8, augusti 1903 - Franska hustrur och mödrar. Bearbetning af Chicot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
räckligt och att de äfvenledes tro, att
det ömsesidiga tycket är större än
hvad det verkligen är. Ibland mognar
denna sväfvande böjelse till en djup
och tillgifven kärlek. Då detta
händer, finnes icke tillgifnare hustrur eller
trognare enkor än fransyskor.
Oftare, isynnerhet bland de högre
klasserna, uppstår ett slags kybg
vänskap, då de se blott litet af hvarandra
och frihet lämnas å bägge sidor.
Mannens auktoritet kännes mindre än hos
oss. Där existerar ett slags tyst
öfver-enskommelse, att hustrun är
härskarinnan i sitt hem och sköter allt där som
hon behagar.
Men deras bästa och varmaste
känslor väckas af allt, som rör deras barn.
Franska föräldrar äro kanske de
ömmaste i världen. Deras barns
intressen och välfärd äro deras första tanke
och de underbaraste offer af eget nöje
göras till förmån för söner och döttrar
af de mest världsligt sinnade män och
kvinnor. Dessa tagas som naturliga
och ingen tänker på att handla
annorlunda eller att anse sådana handlingar
som något förtjänstfullt.
Särskildt mödrarna äro oöfverträffade.
Ingenting får stå i vägen för en
fransyska, när det gäller hennes barns
intressen. Denna kärlek är så
uteslutande, att den uppslukar hvaije annan.
De äro mera mödrar än hustrur och
om de stå i valet emellan att låta
mannen fara ut ensam på en utländsk
mission eller lämna sina barn, skola
de ej känna sig tveksamma. »Mes
enfants avan t tout». (Mina barn
framför allt.)
En fransyskas kärlek är alltid
allt-uppslukande, lämnande liten plats i
hennes hjärta för någonting annat.
Om hon ej har barn och älskar sin
man, utgör han hennes enda tanke
och hon bryr sig om ingenting eljes,
så att föreningen mellan ett tillgifvet
par varder ett slags »kompaniskap i
själfviskhet», såsom man kallat det.
Huru än hennes äktenskapliga lif
må utfalla, klagar aldrig våra dagars
fransyska och inlåter aldrig främlingar
eller till och med bekanta i sina
husliga bekymmer. Tvärtom sätter hon
ett slags stolthet i att skildra allt
omkring sig såsom särdeles behagligt;
framför allt beklagar hon sig aldrig
öfver sin man så länge de lefva
tillsammans, hvad han än må göra.
(Varen så goda och läggen märke härtill,
I svenska fruar 1)
Om till slut något skandalöst inträffar,
som icke kan fördöljas, upptäcker
allmänheten med förundran, att det ömma
paret hatade hvarandra; att
svärföräldrarna, som alltid framhållits som
verkliga fullkomligheter och skatter, varit
olidliga plågoandar och icke stält till
annat än obehag; att de förtjusande
sönerna och döttrarna, så
utomordentligt begåfvade, hade gjort dem stora
bekymmer i flera afseenden; att det
trefliga hemmet varit ett sannskyldigt
martyrium. Men ingen kände
någonsin till detta och så fortsättas de mest
olyckliga äktenskap ända till slutet.
Törnen må stinga deras händer, men
de bära eleganta handskar och ingen
ser såren. »Marie, du skall föra mig
i grafven af sorgl» hörde jag en gång
en fransk moder i förtviflan utropa till
sitt olydiga barn; men omedelbart
därefter försäkrade hon oss, att allt hade
blifvit välsignadt i hennes hem sedan
»denna engel» blifvit sänd till dem.
När den första »engeln» gör sitt
inträde är den stora frågan att skaffa
en amma, emedan få kvinnor ur de
högre klasserna anses tillräckligt
kraftiga att själfva utöfva sina moderliga
funktioner. Många framstående läkare
uttala starkt den åsikten, att denna
fatala fördom är orsaken icke allenast
till mycken skada för många unga
mödrars hälsa, utan att den äfven
förklarar det förfårande antalet dödsfall
i de högre klasserna efter födseln af
det första barnet. Men varningar och
föreställningar tjäna till ingenting,
bruket råder. Och ehuru amman (»nour-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
