Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 8, augusti 1903 - Franska hustrur och mödrar. Bearbetning af Chicot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förstods den tiden. Ingen brydde sig
då. om mycken lärdom hos kvinnor.
Fransyskorna, berömda för sin »esprit»,
voro vanligen själflärda och hvarken
mycket kunniga eller fulländade. Hvarje
man var rädd för lärda kvinnor; själfva
frasen uppkallade oangenäma
tankeförbindelser. En »öfverlägsen kvinna»
framkallade bilden af en fuling med
blå glasögon och nedfläckade fingrar.
Kvinnor, som läste mycket och talade
om böcker, blefvo utsatta för åtlöje.
Den typiska »jeune fille» var ytlig
och hennes intellektuella begåfning
åstundades endast för att förläna
hennes konversation något extra pikant
och rädda henne från en min af
absolut okunnighet, när mera allvarliga
ämnen kommo på tal. Förnämsta
ändamålet med hennes uppfostran var
att af hålla allt »opassande» från henne.
Till följd däraf, fick hon läsa endast
»skönheter» af de skilda författame,
men äfven dessa bättrades på och
mildrades utan afseende på rim och
rä-son. I Lamartines sköna poem »Le
Lac» t. ex. utlämnades ej blott några
stanzer, utan den sista versen ändrades
från »Ils ont rimé» till »Ils ont passé.»
Detta t vifelaktiga system, h varigenom
svaga flickor så att säga höllos i
glasskåp tills de blefvo gifta, genomfördes
med yttersta stränghet i klostren, där
i synnerhet döttrarna af Frankrikes
högsta aristokrati höllos i skola. Det
förnämsta klostret i Paris är
»Sacré-Cæur», där tonen är aristokratisk och
rojalistisk. Hvarje annan opinion
skulle anses, om ej rent af syndig,
åtminstone ytterst opassande och
högeligen klandervärd. Förr hade
studierna ryktet om sig att vara synnerligen
ytliga. Nu har nödvändigheten att
täfla med de allmänna läroverken
åstadkommit väsentliga förbättringar och
det måste medges, att läijungama nu
äro mycket bättre undervisade än då
klostren hade makten helt och hållet
i sina händer. Disciplinen är sträng
— kanske för mycket — men andan
461
är * väl beräknad att utveckla
kristliga adelskvinnor. Där råder
kanske för mycket tal om börd och för
stor vikt fästes vid lysande namn,
ehuru stifterskan, hvilken vördades som
ett helgon, ej var af förnäm härkomst.
Närmast efter »Sacré—Cæur»
kommer »Congrégation de Notre-Dame»,
bättre kändt under namnet »La
Mai-son des Oiseaux» (Fågelhuset). Här
råder mera enkelhet och en mindre
exklusiv anda, den öfre medelklassen
är där talrikare representerad och
nunnorna, ehuru fullkomligt lika förnäma,
hafva mindre af den hoflika stelheten,
som karaktäriserar »La Dame du Sacré
Cæur». Tonen i detta etablissement
är mera hemlik.
För öfrigt finnas många andra
klosterskolor både i Paris och provinsen,
men den, som anses komma närmast
efter de två föregående är »Mariæ
himmelsfärds», hvars moderhus är i
Aute-uil, en förstad till Paris. Den har
anseendet att vara den
undervisningsanstalt, där studierna drifvas nästan lika
så långt och grundligt som vid
Hederslegionens institution, som endast är
öppen för döttrarna till dess
pensionärer.
Olägenheten vid alla dessa stora
undervisningsanstalter ligger i hopandet
af för många flickor under samma tak.
Uppfostran kan ej blifva tillräckligt
tillfredsställande i dessa hvad man
kallar »kvinnobaracker» under nästan
militärisk exercis. Erfarna mödrar,
särskildt sådana som vistats åtskilliga
år i dessa anstalter, taga ofta hem sina
döttrar, då de nått femton år. De
veta, att i alla välreglerade
familjer modern ensam kan fullkomligt vaka
öfver den slutliga utvecklingen af en
flickas själ’och karaktär. I klostren,
ehuru det är omöjligt att borttaga allt
som är klandervärdt, finns dock
mycket värdefullt, tack vare nunnornas
ständiga, samvetsgranna vaksamhet och
den religiösa anda, som genomgår all
deras undervisning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
