Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 8, augusti 1903 - Styfmorsblomman. Af Alida Wester
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några ord må här nämnas om hur
denna gestaltar sig hos styfmorsviolen:
Det är förut sagdt, att
ståndarknap-parne och deras bihang bilda ett rör
omkring pistillen. Detta rör är dock
ej fullständigt slutet. De två nedersta
ståndarknappames bihang sluta
nämligen ej så noga tillsammans, att ej
en liten öppning finnes emellan dem.
Genom denna öppning rinner pollenet
eller frömjölet ner i det
s. k. pollenmagasinet, en
egendomlig bildning af
fina hår, belägen på
ne-dra kronbladet mellan
ho-nungstecknet och sporren
(dess form synes af fig.
3 p.). Som namnet
antyder, är det ett
förvaringsrum för pollenet, så att
det ej sprides hit och dit
Fig-. 4. Blomma
sedd bakifrån, så
att de fem
foderbladen aro
synliga.
ma till en annans märke. Den befruktning,
som är en följd häraf, kallas
korsbefruktning. — Med själfpollination menas
däremot, att frömjölet från en blomma
öfver-föres till samma blommas märke. Den
befruktning, som är en följd häraf,
själf-befruktning, är i allmänhet mindre
fördelaktig för växterna.
öfver bladets yta, utan förblir samladt
på ett ställe för att användas vid
lagligt tillfälle.
För att en insekt skall komma åt
den i blommans sporre inneslutna
honungen, måste han borra ned sin
snabel genom ståndarröret. Men detta
kan ej ske utan att han kommer i
bering med det tätt intill detta belägna
pollenmagasinet. Då fångsten är gjord,
är han därför grundligt nedmjölad på
snabeln. När han sedan i detta skick
flyger till en annan Viola
tricolor-blom-ma, är det dennas märke, som han i
följd af dess läge först kommer i
beröring med. På detta lastar han ock
af sin börda,
och pollina- m.
tionen är
lyckligt och
väl
försiggången.
Men
styf-morsblom- fr_
man måste
också
skyddas för
själfpollination,
och detta
sker på
olika sätt
A.
Fig. j. Pistillen A, sedd framifrån;
B. sedd från sidan; fr. frukcåmaet;
Framför st* s^fre*; märket; m. ö.
märkesopp-ningen; m. 1. märkesläppen; 1. leden.
pollen
magasinet ligger stifthufvudet med
märkesöppningen. Man skulle då tro, att
frömjölet med största lätthet skulle
komma in i denna öppning, men
för-sigtiktvis är denna vänd framåt eller
utåt, således ifrån pollenmagasinet, och
blomman undgår härigenom faran.
För att åter vid besök af insekter
skydda sig för det egna pollenet, som
lätt skulle kunna fastna på märket,
då den bortflygande insekten drar
undan snabeln från ståndarröret, har
blomman en särdeles sinnrik apparat.
Den nyss omnämnda leden på stiftet
är nämligen böjlig och elastisk.
Då insekten vidrör stiftet, har detta
till följd, att den del däraf, som ligger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
