Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 8, augusti 1903 - Papagenos hustomtar. Ett studentminne af Johan Levart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fjärran. Den lät tom om den kunde
kommit både från himlen och
underjorden, och jag behöfde en god stund
för att räkna ut, att den måste
härstamma från något rum i andra ändan
af byggnaden. Det var en röst, mycket
släpande och enformig, men på samma
gång skar den i örat på ett enerverande
sätt: Jag lyssnade och lyssnade, och
efter en kort stunds öfning förmådde
jag uppsnappa lösryckta meningar:
— Sannerligen, sannerligen säger
Herran, att saliga varda de, som icke
se och dock tro. — Tecken och under
ske dagligen och stundligen i det tysta.
— De ses icke, de höras icke, men
Herrans utvalde förnimma dem i sina
hjärtan. — O, I förstockade och
förtappade, hvi viljen I icke komma till
de utvalde, hvi viljen I förblifva slagna
med blindhet och förhärdade bröst? —
Hvi viljen I icke låta den gode,
outtröttlige herden uppsamla de förvillade
fåren i den ende sanne faderns sköte 1
— O, I belackare och I dumdristige?
— I sen intet och I hören intet. — I
vandren förtappelsens stigar, och I sen
icke afgrunden vid edra fötter. — Tecken
och under tron I ej mera, ty
barna-hjärtat är vordet till sten. — O, I
elända och beklagansvärda, dem
djäf-vulen har satt brand i köttet och blodet,
att själarna skola förtorka och Sarons
liljor vissna. — Si de klara
vattublom-mor, si de starka Herrans läglar som
aldrig skola gå sönder, ty de föra
lif-vets vatten. — Saliga, saliga, säger
Herran äro de som icke se och dock
tro. — Saliga äro de enfaldige, salige
äro de fåkunnige, som lefva i Herran,
salige äro de, som aldrig fått smaka
otrons gift. — Och lagen du skall
hafva den gafs på Sinai berg, och
ristad är den på koppartaflor. — Följa
skall du i ängslan och svett dess bud,
ty Herran din Gud är en stark
häm-nare, och inga andra gudar skall du
hafva för mig, säger Herran. — Och
Herren är en molnstod och en eldstod,
och han vandrar före oss i öknen
— Och hans tecken skola vi följa, och
hans under skola vi tro. — Ja, säger
Herren, salige äro de som icke se,
salige äro de som se med barnaögon.
— Salige äro de som se med
barnaögon, dem världen och djäfvulen icke
förblindat. — Ty för dem skola Sarons
liljor äter dofta och blomstra. — Si
Sarons vattubrunnar. —
Jag låg länge och lyssnade i stum
andakt till den rostiga, släpande
stämman utan att få klart för mig hvad
detta egentligen månde vara. Det
föreföll mig som en röst ur det okända,
ur de tjocka outgrundliga molnen kring
Sinais berg.
Plötsligt dök ett ljus upp för mig,
och jag började verkligen småskratta,
trots jag fortfarande låg och huttrade
af köld. Det var ju ingen annan än
den där lille rödhårige teologen, som
bodde här i studentkasernen. Samme
lillgamle teolog, som ännu inte på långt
när tagit teologikofilen, men ändå hvar
natt öfvade sig med ljufiiga
predikningar.
Hans röst domnade bort så
småningom, och full af medömkan drog
jag knäna upp till hakan och försökte
åter inslumra.
Då hörde jag plötsligt en stark smäll
som af en stor dörr, som springer upp.
Och med detsamma började det svara
och hvissla ute i korridoren. Jag satte
mig förskräckt upp i soffan, men allt
i rummet förblef sig likt. Månskenet
silade sig in genom de gardinlösa
fönstren lika rikt och fridfull som förut.
Därutanför fortfor emellertid hvisslandet
och suset i hindrande, klagande
tonarter. Det lät som dofva rosslingar,
det lät som späda barnskrik, det kom
mullrande som en åska långt, långt i
fjärran. Det var en rent af helvetisk
symfoni, men efter någon stunds fhiktan
och bäfvan begrep jag, att det bara
var den stora, knarrande ytterdörren
som sprungit upp och det intensiva
draget från gatan som spelade upp sin
ncrenäma konsert i det gamla rucklets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
