Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 9, september 1903 - Den förnäma romarinnan under kejsar Augusti tid. Af G. Boissier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i hennes hjärta och hvilken tid han
upptog under hennes dag? Jag har
nog vidrört ett ganska ömtåligt ämne,
öfver hvilket ej något säkert ljus spridt
sig.
Hennes samtida meddela oss
emellertid en ganska dålig opinion om den
äktenskapliga enigheten och om
hustruns moralitet.
»Det finns ej några kyska kvinnor»,
säger en af dessa samtida, »annat än
de, som ingen bryr sig om.»
Många af dessa omdömen utgöras
blott af epigram; men, detta oaktadt,
är jag mycket böjd för att tro, att de
hviia på en grund af sanning. Man
lefde nämligen vid en af dessa
tidpunkter, som äro mycket farliga för
dygden. Traditionerna började att
blekna, man glömde de grundsatser,
som hade utgjort ledstjärnor för
föregående generationer. »Nöjet härskade
såsom herre i den stad, som tillhörde
gudinnan Venus* son», och världen
var full af frestelser, hvilkas nyhet
gjorde dem nästan oemotståndliga.
Hvar skulle, under sådana
förhållanden, en rik och skön kvinna, som var
omgifven af beundrare och som var
en af själarne i detta både lättsinniga
och förtjusande sällskapslif, väl hafva
funnit tillräcklig styrka till att kunna
försvara sig?
Man hade gift bort henne ganska
ung, vanligtvis redan vid tolf å
fjorton års ålder, och utan att rådfråga
henne. Hon hade verkligen rättighet
att ej acceptera den make, som man
erbjöd henne, men endast på grund
af de två villkor, som lagen hade
bestämt, nämligen om han var alltför ful
eller om han var alltför sedeslös. Före
hennes giftermål hade ingen tänkt på
att fråga henne, om hon hyste någon
böjelse, om hon kände någon kärlek
för honom — och man kan verkligen
ej heller inse, huru en dylik fråga
kunde blifva framställd till en flicka på
tolf år. Man får för öfrigt ej glömma,
att det ej inom latinska språket finnes
något ord, som fullkomligt motsvarar
eller betecknar hvad vi kalla kärlek.
När man i lustspelen säger om en ung
man, amat, po tat, vill man låta förstå,
att han är en kurtisör och en
drinkare.
Man bör således ej allför mycket
förvåna sig, om kvinnor, gifta under
sådana förhållanden, någon gång sveko
sina äktenskapliga plikter; hvilka de
hade accepterat utan att inse eller
begripa dem.
Af en sådan anledning kunde nu
de mest uppseendeväckande skandaler
uppstå, hvilka mycket sysselsatte den
romerska societetens uppmärksamhet;
och då historier af detta slag göra
mycket väsen af sig, under det att
man knappast skänker den allra
ringaste uppmärksamhet åt mera
hederliga hem, är det som man med
anledning af dem fällt det afgörande
omdömet öfver hela samhällslifvet. Det
finnes ingenling mindre rättvist och
på samma gång ingenting mera vanligt.
Jag vet mycket väl, att man har för
sed att stödja samtidas vittnesbörd på
argument, som synas obestridliga, d. v. s.
att man sluter till kvinnans låga
sedliga ståndpunkt på grund af
mångfalden af de äktenskapliga skilsmässorna;
men jag tror ej, att man har någon
rättighet att göra detta. Otvifvelaktigt
voro dessa skilsmässor mycket talrika,
ty man har sagt oss, att ej ett enda
nummer syntes af Roms tidning (Acta
diurna populi romani), som ej
omnämnde en sådan, och tidningen intog
blott sådana, som ägt rum inom Roms
högsta societet. Det är emellertid
ganska sannolikt, att största delen däraf
borde tillskrifvas andra motiv än ett
visst irreguliärt lefnadssätt i sedligt
af-seende.
Då liksom nu för tiden ingick man
skilsmässa, emedan man ej kunde
förstå hvarandra. Orsaker till oenighet
fattades nämligen ej inom de romerska
hemmen, ty utom sådana som existera
inom alla samhällskretsar och alla tider,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
