Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 11, november 1903 - Romeo och Julia 1903. Skiss från Italien af Gustaf Janson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stert som vanligt och några vilsekomna
solstrålar, som silade in i rummen,
tjänade endast till att ännu mer
framhålla den ödsliga torftigheten.
— Tito är för gammal, han borde
pensioneras, tänkte löjtnant Angelo,
som om det varit betjäntens skuld, att
inga möbler funnos. — Jag skall tala
med min far därom, när han är
hemma någon gång. — Strax efteråt slog
det honom, att ett dylikt förslag var
outförbart. — Inte ens våra
skyldigheter, kunna vi uppfylla, stackars Titol
— Och för att slippa ifrån de sorgliga
tankar, som oupphörligt trängde sig(
på honom, sade han till om frukosten.
Han åt sin enkla omelett och litet
frukt, drack en kopp svart kaffe, tände
den oumbärliga cigarretten och företog
sig sedan, det sydländingen älskar mest
af allt, att göra ingenting. Med
händerna hopknäppta bakom nacken och
halfliggande i en bekväm stol hängaf
han sig åt några timmars orörlighet
och njöt af det kroppsliga och andliga
välbehag, som består i att hvarken
be-höfva röra sig, tänka eller känna. Och
hvarför skulle han då tänka eller röra sig,
allt slutade likväl som det skulle sluta.
Eftermiddagen tillbringade han vid
ett bord utanför café Aragno och sedd
genom den dimma, cigarrettröken
orsakade, tedde sig världen, om ej
precis utmärkt dock någorlunda dräglig.
Den välvilliga sinnesstämning, som
utan egentlig anledning gripit honom,
gjorde att löjtnant Angelo med lugn
öfvervägde, hur han borde förhålla sig.
Till något resultat kom han icke och
det önskade han ej heller, men«han
lofvade sig själf att aldrig mer finna
f. d. murar Capeliettos yngsta dotter
låghalt. Strängt taget var hon det
inte och en gentleman påbördar ej en
dam lyten, vare sig hon äger sådana
eller icke. Hennes enda fel var, att
hon ville gifta sig med honom . . .
och var det någonting att förebrå
henne, äktenskapet kunde ju aldrig
komma till stånd. Löjtnant Angelo
(Forts, och slut
kände sig storsinnad^ oombedd förlät
han den beskedliga signorinan hennes
lilla fel, betalade sin förtäring och
gick hem.
Under natten sof han oroligt och
drömde om den grå sidenklädningen.
Han komponerade till och med ett nytt
gamityr till densamma, ehuru det var
Capeliettos dotter och ej Virgilia som
bar den. Han var emeilertid
tillräckligt fördomsfri att icke tro på drömmar,
annat än när de lofvade uppfylla hans
önskningar, och fästade ingen större
vikt vid sina fantasier.
Nästa morgon sneddade han åter
öfver piazza Colonna, beträdde Corsons
för en gata med sådan betydenhet nå
got dåliga stenläggning och gick
tankfull vidare mot samma mål, som han
alltid sökte, då tjänstgöringen ej
upptog hans tid. På balkongen vattnade
Virgilia sina rosor och hennes
löftesrika leende gaf hans fötter vingar.
Tamburdörren stod på glänt och han
stormade in för att mottagas af den
tillbeddas mor, som ätdkssur och snörd
mötte honom.
Löjtnant Angelo blef ej vidare
angenämt öfverraskad, men hans snabba
uppfattning hindrade honom att begå
en taktlöshet. Han modererade sitt
ansiktsuttryck från glödande
lidelsefullhet till passande förbindlighet och
kysste vördnadsfullt den vissnade hand,
signora Pradini nådigt räckte honom.
Sedan tog han hållande mössan i båda
händerna plats på en vinglig stol, lade
sabeln till rätta, drog upp benklädema
så att ej knän skulle bildas på dem,
och afbidade med hufvudet artigt
framåtböjdt hvad som skulle följa.
Signora Pradini granskade besökaren
och blef nöjd med det hon såg.
— Er far påstår, att ni är en god
son, Angelo, började hon så vekt det
var henne möjligt.
Den tilltalade gjorde en samtyckande
åtbörd, han hade. ingen invändning att
göra, han tänkte blott.
— Jaså de ha träffats och talats vid.
nästa häfte.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
