Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 11, november 1903 - Musik. Revy. Af W. L—n
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REVY.*
Höstens musiksäsong har varit mer
än vanligt slösande. En slik
öf-versvämning af konserter ha vi sällan
om ens någonsin upplefvat, och om
den än knappast tillfört oss någon
betydande mängd egentligt nytt af större
andlig behållning, så ha vi dock ej
sällan fått »das Alte im neuem
Ge-wande», och det i en god sådan, och
då har man ju ej skäl att klaga.
Det viktigaste af det till båda
kategorierna hörande finna vi såsom
oftast mindre på operan än i
konsertsalen, enkannerligen på de större, eller
rättare sagdt storstilade konserterna.
Vi ha här att främst i raden nämna
Briisselkvartetten och
Konsertföreningen. Det var tyvärr ett litet fåtal som
begagnade sig af tillfället att få höra
Briisslarne, som nu emellertid spelade
bättre än någonsin. Tyvärr ser det
verkligen ut, som om intresset hos oss
för kammarmusik, i likhet med de flesta
smakriktningar här i världen, för det
stora flertalet hör till de kort
öfver-gående moderna. Den reflexionen har
man gjort för länge sedan vid vår
inhemska permanenta stråkkvartetts öden,
och man kan knappast undgå att göra
den om igen nu, då det, trots
öfver-flödet på konserter, borde ha funnits
så pass många kammarmusikvänner
som sparat sig till dessa konserter, att
de värderade konstnärerna fått spela
för mer än halft eller tredjedels hus.
Hvar och en af denna kvartetts
medlemmar, Herrar Franz Schörg, Hans
• Då samtliga, här omnämnda artister,
varit förut, en eller flera gånger, afbildade
i Varia, vill redaktionen ej nu upptaga det
hårdt anlitade utrymmet med ett
porträttupprepande.
Daucher, Paul Miry och Jacques
Gail-lard, äro förträffliga musiker — Schörg
(född 1873, e^ev Ysaye) åtnjuter
stadgadt anseende som violinvirtuos —,
och så har det varit möjligt att
åstadkomma en emsemble som står på
höjden af teknisk utbildning och som i
förmåga af klangverkningar söker sin
like. Men öfver dessa företräden står
ett annat vida större: uppfattningens
sällsynt lugna klarhet samtidigt med
dess varma intensitet, denna underbara
förmåga att säkert träffa den specifika
stilen och karaktären hos
kompositio-nep. Kanske allra mest framstod
deras i högre mening konstnärliga
öfver-lägsenhet vid tolkningen afBeethoven,
denna gång representerad af op. 59
n:o 3 C-dur och op. 132 a-moll. Den
förstnämda (»tredje
Razoumoffskykvartetten») kan visserligen ej sägas nå
upp till de två öfriga till samma
opus-tal hörande kvartetternas outtömliga
melodiska rikedom, sådan den flödar
i t. ex. andra och tredje satserna af
den stora F-dur-k vart etten, men den
täflar med dem i tankames nobla
höghet. Här firade emsemblens
beundransvärda precision en triumf i den
intrikata, i fugerad form hållna finalen.
En prestation af än större betydenhet
var deras utförande af jätten
a-moll-kvartetten, som mer än någon annan
Beethoven-kvartett sätter enorma
fordringar på de spelandes både tekniska
och i trängre mening konstnärliga
ståndpunkt. Och den blef helt visst
det mest storartade som de berömda
artisterna skänkte oss vid sitt sista
besök. Endast med ett sådant klart
framläggande af inveckladt tematiskt
arbete blir ett så svåråtkomligt verk njut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
