Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 12, december 1903 - Ur en gammal hofmans minnen. Af G. Renholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
imponerat på några personer i Odense,
så att de skramlade ihop en liten
sum-. ma åt ynglingen, som därmed
aflfärda-des till Köpenhamn, där han sent
omsider mötte lyckan.
Vid. 12 års ålder kom von Holten
in vid kungl. landtkadettakademien i
Köpenhamn (dit, i förbigående sagdt,
resan från Odense tog tre dygri) och
han gör af undervisningen och lifvet
vid denna läroanstalt ’en beskrifning,
som ingifver högst underliga
föreställningar om en dansk officers utbildning
vid denna tid. Vårt Karlberg, som i
gamla dagar visst ej var någon
mön-stervärd institution, framstår vid
jämförelsen såsom en verklig
lärdoms-grufva . . .
Redan såsom kadett hade han
tjänstgjort som page vid hofvet och efter
sin utnämning till officer vid gardet
deltog han i den dagliga vakttjänsten.
Hela officerskorpsen vid gardet hade
under Fredrik VI:s tid fri taffel på
slottet, till frukostmiddag och afton vid
hofmarskalksbordet, men på de s. k.
stora taffeldagarne, måndag och
torsdag, spisade de vakthafvande vid det
kungliga bordet. — Vid hofvet rådde
i allmänhet en stel etikett. Hvarannan
vecka var bah och hvarannan
»appartement» eller soirée vid hofvet, då
kimgen och drottningen — Sofia
Fredrika, född prinsessa af Hessen-Kassel, —
inträdde kl. half åtta. Den förre
stannade vanligen blott en half timma och
stod då alldeles tyst midt i rummet,
sällan eller aldrig yttrande ett ord till
någon, hvaremot drottningen gick
omkring och talade gärna med alla.
Gar-desofficerarna buro vid dessa tillfällen
en släpuniform, till hvilken hörde hvita
knäbyxor, silkesstrumpor och skor med
spännen. Första gången v. Holten
bevistade en sådan fest hörde han
kungen säga till drottningen vid det de
passerade kolonnad-galleriet:
»Du skall ha din schal pål»
Och när hon antingen ej hörde eller
brydde sig om det, röt han så starkt
han förmådde: »Du skall ha din schal
på!»
Jag minnes, säger förf., att jag tänkte:
det är bäst att du aktar dig; annars
riskerar du ett kok stryk 1
Fredrik VI var för sin egen person
mycket enkel och tarflig, icke allenast
med hänsyn till mat och dryck men
äfven till sin klädsel, »ehuru det
måste sägas att han alltid var ren och
snygg.» Hans starkt utpräglade
spar-samhetsanda tog sig emellanåt
märkliga utbrott. »Så erinrar jag mig att
en gång då jag var på vakt i
Amalienborg,» skrifver Holten, »hörde jag
kl. 7 på morgonen, medan det ännu
var tämligen mörkt, ett väldigt
spektakel nere på gården. Det var
kungen, som stod där bredvid en
golfmatta, hvars ena ända hängde ner i
en vattenpyts; han grälade
förskräckligt på en lakej, som skulle piska den:
»Vetnhan, hvarför han handskas så
vårdslöst med den här mattan,» skrek
han, »det är därföre att det är min.
Vore det hans egen, gjorde han det
inte, för då fick han stryk af käringen!»
Var kungen själf mycket noga, så
hade han i sin hofmarskalk, grefve
Haxthausen, fått en man som dref
ordningen ännu längre, så att majestätet
själf fick känna af det. En gång
be-höfde kungen en knif för att skära
upp en bok och hans kammartjänare
anskaffade den. Men dagen därpå
saknade kungen knifven och tillsade
att den alltid skulle blifva liggande på
hans bord. »Det går inte an, Ers
Majestät, den måste hvar afton inlämnas
i silfverkammaren.» — »Hvad kostar en
pennkcrif?» »3 mark, Ers Majestät.»
»Se här är 3 mark. Gå ut i staden
och köp mig en knif. I?en kan väl
få lof att bli liggande!»
Reglementet för hofordningen var
mycket detaljeradt och förskref bland
annat, att vinet som beräknades åtgå
för dagen skulle utlämnas af
hofkäl-larmästaren Hofgaard kl. 11 på
förmiddagen. En gång då general Rö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
