Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 12, december 1903 - Romeo och Julia 1903. Skiss från Italien af Gustaf Janson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skådeplatsen för sina omöjligheter till
Italien, därför att vi alltid varit för
mer än barbarerna på andra sidan
gränsen. Den herm och ett dussin
andra har gjort oss så mycket ondt,
att deras namn aldrig borde nämnas
söder om Alperna. De ha trott sig
se något, som inte finns, och skrifvit
långa böcker därom, och andra tro
hvad de skrifvit i stället för sina egna
ögon. Här traska hela karavaner af
utländingar kors och tvärs genom vårt
land utan att hvarken höra eller se.
De inbilla sig, att Italien varit och
glömma att det är. Vi ha gud bevars
haft en forntid större än alla de andra,
men för den ämna vi inte offra det
närvarande. Och hvad er Romeo
angår, lär han lyckligtvis inte ha funnits
till, och har han det, är det för så
länge sedan, att den saken ej inverkar
numera. Se er för resten i spegeln,
Angelo 1 Ni med er uniformsmössa och
två rader blanka knappar i rocken,
liknar just en Romeo, nil Jo, det är
gagnlöst att tala förnuft med er, så
till vida liknar ni den där inglesens
narraktiga skapelse. Och har han
klinkat guitarr och äntrat på repstegar
och tagit gift aldrig så många gånger,
lär inte ni göra någondera delen, så
pass klok får man väl ändå anse er,
fastän ni är er fars son. Och kalla
aldrig Virgilia Pradini vid några andra
namn än hennes eget, det undanbedja
vi ossl
Förvirrad af det ordsvall, som östes
öfver honom, hade löjtnant Angelo
tumlat bort till närmaste vägg och
stödde sig däremot. Handfallen
betraktade han den vredgade kvinnan
framför sig och skakade emellanåt sitt
hufvud utan att begripa det minsta.
Äfven signora Pradini stod upprätt
i hela sin längd och såg ned på den
lilla löjtnanten. Hon var en retad
lejoninna, beredd att med alla
tänkbara medel försvara sina rättigheter
och hon ämnade ej låta en beskedlig
gosse, och det visste hon honom vara,
hindra sig. Hon hade redligt sträfvat
genom ett mödosamt lif och såg nu
en möjlighet att erhålla en tryggad
ålderdom för egen räkning, och si
reste sig ett par oförståndiga barn mot
den kloka modren. Nå då bröt hon helt
enkelt ned deras motstånd. Till på
köpet slungade man henne i ansiktet
ett förgånget, hvari hennes praktiska
sinne blott såg något löjligt, och det
ökade hennes vrede. I likhet med tre
fjärdedelar af sina landsmän hade hon
haft många tillfallen att förarga sig
åt de tusentals utländingames envishet
att betrakta nutidens italienare som
måleriska staffagefigurer i det antika
landskapet, men heller ingenting mer.
Det var tyngden af en för stor forntid,
som nutiden ännu ej orkat vältra frän
sina skuldror och kanske aldrig skulle
orka. Men signora Pradini tillhörde
det sista seklet och var stolt däröfver,
ty hon trodde på en lika glänsande
framtid och hatade allt, som kunde
skymma den. Hon var kort och godt
en patriot af det vanligaste slaget och
som de flesta sådana satte hon sina
egna små fördelar främst, medan hon
samtidigt bar det allmänna på tungan.
Hennes enda stora intresse var numera
ett rikt giftermål för dottern, ehuru
hon ogärna ville medgifva det högt.
Emellertid var hon tacksam för att
hafva fått gifva sin jäsande vrede ett
utlopp, och särskildt var hon det för
att tillfället fogat så lägligt, att det
blifvit i en sådan sak. Det är något
som tillhör människorna i superlativens
och de granna frasernas hemland.
Och när storinen brusat slut, kände
hon sig nära nog nöjd och belåten,
fastän hon aktade sig att visa det.
Löjtnant Angelo trodde, att han
varit oklok, då han berört en
sårbar punkt, men reflekterade ej
närmare däröfver, han hade för sin del
mer än nog af det närvarande. Och
böjd under dess tyngd stödde han sig
alltjämt mot väggen och sökte ordna
sina förvirrade Mfcar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
