Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 4, april 1904 - En affärskris under »l’ancien régime». Af Carl Raab - I. Tiden och ställningen - II. En oerhörd finansplan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN AFFARSKR1S UNDER «L’ANC/EN REG/ME" 213
nings, de tongifvande och maktegande
kretsarnes, sorglöshet, oförstånd och
själfviskhet.
II.
En oerhörd finansplan.
Då alla hittills kända utvägar
blif-vit fruktlöst försökta — de Noailles
hade pröfvat på litet af hvarje från
och med den våldsamma
konfiskationen, som gaf lättnad för stunden, till
och med den icke mindre våldsamma
statsbankrutten, som icke gaf någon
lättnad alls, och hade äfven
experimenterat i den långsamt verkande
sparsamheten — och ingenting tycktes
medföra utsikt till räddning ur det
finansiella betrycket, då började
regen-ten låna ett villigt öra åt förslag af
en hittills ohörd natur — förslag, som
lofvade att framkalla ofantliga
rikedomar ur själfva ruinens sköte, att skaffa
aflopp och cirkulation åt denna
stillastående och kväfvande öfversvämning
af statspapper, att göra konungen
oberoende, folket lyckligt, detta utan en
enda uppoffring af vare sig politiskt
eller ekonomiskt slag, blott med
villkor, att den man, som uppgjort
planen, finge fritt och oförhindradt utföra
den med sina egna medel. Denne
märklige man, hvilkens namn skulle
komma att uttryAa sammanfattningen
af de närmast följande årens
finansiella historia och sträcka sina
verkningar långt utom Frankrikes gränser,
hette John Law.
John Law — fransmännen uttalade
då för tiden hans namn Lass — var
skotte, son till en rik guldsmed i
Edinburgh. Frikostigt utrustad af naturen,
vacker, snillrik och intagande med
lif-lig inbillningskraft och starka
passioner, hade han tidigt kastat sig in i en
hvirfvelvind af nöjen. Spel och
kvinnor voro hans svåraste frestelser.
Tvungen en dag att lämna brittiska rikets
område till följd af en duell, slog han
sig ned i Holland. Detta blef på visst
sätt en vändpunkt i hans lif. Icke så,
att han ändrade sitt lefnadssätt, men
han började samla sina mäktigaste
själs-förmögenheter i en bestämd riktning,
sökte utveckla till och med sina dåliga
böjelser för ett stort och nyttigt mål.
Han fann, att spelbegäret varit endast
en afledare i brist på bättre för hans
ovanliga förmåga att beräkna och
kombinera. Alltsedan barndomen var han
bekant med bankväsendets mekanism,
ty den tidens guldsmeder sysselsatte
sig vanligen bredvid sitt yrke med
omfattande bankiraffärer. Sålunda
förberedd hade han med lifligt intresse följt
grundandet af den engelska banken
(1694), och då han nu fann en
liknande inrättning i Amsterdam, slog
han sig med ifver på att studera dess
organisation och arbete. Hädanefter
var han på det klara med sig själf.
Då han ej hade mera att lära i
Holland, fortsatte han i Italien sina
studier öfver bankväsende och
nationalekonomi, särskildt med afseende på
kreditens ställning och betydelse i
handelsvärlden. Under allt detta fortsatte
han sitt stormiga lif — utrustad med
en kropp af järn och nerver af stål
— samt hängaf sig isynnerhet med
framgång åt spel och spekulationer.
Men det som för andra endast utgjorde
en lastbar förströelse eller ett medel
till hastig rikedom utan möda — det
hade för honom betydelsen af ett
vetenskapligt experiment. Och som
resultat framställde han slutligen den
förvånande upptäckten, att
nationalekonomien — liksom hvarje annat slag af
ekonomi hittills betraktad som ett
hvar-dagslifvets faktum utan inbördes
sammanhang — var grundad på
vetenskapliga lagar och underkastad
vetenskapens granskning. »Han ämnade»,
enligt sina egna ord, »tillämpa
Descar-te’s metod på ett område, förut
öfver-lämnadt åt slumpen och empirismen.»
Grundtanken i Law’s system — och
systemet har hans företag blifvit
be-nämndt i historien såsom utgörande den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
