Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 9, september 1906 - Demaskerad. Roman af Headon Hill. Bemyndigad öfversättning för Varia - Kap. XXIV. En nattlig konklav
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och Rattray fortsatte, en smula
tvekande efter ett så förbryllande afbrott,
men repade sig efter hand, medan
han fortsatte, genom att hålla ögonen
ifrån den pikanta unga damen, som
taxerat honom så säkert. Han försökte
inbilla sig att han var ond öfver
hennes skarpsinne, men hans täcka
kritikers intagande sätt och öppna
vänlighet höllo honom i tygeln och
besegrade en viss böjelse hos honom att
draga sig in i sitt skal.
Han berättade, hurusom han, då
han en gång beslutit rentvå
Tressing-ham, gått till kyrkan med Roddy och
inspekterat skådeplatsen för brottet.
Han hade faktiskt icke upptäckt något,
som stred mot hans första misstanke,
förrän han öppnade det gamla
ekskåpet, hvarest prästkläderna förvara-
des. Då hade han genast känt sig
slagen af en lukt af stark tobak, som
hängde i prästrockarne och
mässkåporna, liksom om någon inbiten rökare
begagnat skåpet som gömställe.
Sedermera hade han känt sig öfvertygad
därom, då han fått veta att hvarken
salig mr Mandible eller Landon
Tres-singham voro rökare.
Detta var dock icke någon nyckel
till gåtan, utan endast uppslag till
framtida förfrågningar, men då han kastat
en blick genom sakrtstifönstret ut på
kyrkogården, hade han fått syn på
baron de Guérin, som var sysselsatt
med att leta på marken mellan
graf-varne. Då han gick ut och sällade
sig till baronen, hade denne förklarat
att han roade sig med att leta efter
mördarens fotspår, men som Rattray
ej känt sig fullt öfvertygad genom
hans sätt, hade han börjat leta på
egen hand, sedan baronen aflägsnat
sig och hade i det långa gräset hittat
en agatknapp, som såg ut att hafva
tillhört en mansväst.
— Det var förstås inte mycket att
fästa sig vid, fortfor Rattray, ty
knappen hade kanske ingenting alls med
baronens letande att göra. Det var
likväl något, och sedan jag fullföljt
mina efterforskningar under den
förutsättningen att baronen letat efter
knappen, träffade jag på en ganska
häpnadsväckande följd af omständigheter.
I afsikt att erhålla bevis för min
åsikt gjorde jag något, som kanske
var tämligen vågadt. Jag begagnade
första bästa tillfälle för att visa baronen
knappen i hopp om att jag af hans
sätt skulle kunna leta ut, om den
intresserade honom. Han är emellertid
så förbannadt slug att jag inte fick
veta mycket, men jag tror mig likväl
med säkerhet kunna säga, att han blef
förvånad öfver att se knappen i mina
händer. Nästa länk i denna
egendomliga kedja var olycksfallet, som
framkallades genom en maskerad
automobil, då jag var på väg till London
med kaplanen vid Wormwood Scrubs,
salig mr Mandibles bror, för att
inspektera polisens fotografier af
straffade förbrytare. Baronen visste af min
tillämnade resa och har en automobil,
som i allt utom färgen liknar den,
som vållade olyckan.
— Ni håller på att bygga upp en
svår beskyllning, mumlade Alice
Red-fern.
— Endast på misstanke. Nå väl,
nu komma vi till denna förfärliga
historia med Winnies försvinnande.
Hon ägde mitt förtroende i fråga om
knappens betydelse, dock utan att
känna till några detaljer utöfver det
faktum att jag trodde att knappen
tappats af salig kyrkoherdens mördare,
då han flydde öfver kyrkogården.
Hennes bror Roddy, som visste att
hon och jag letade efter ägaren till
knappen, fastän han var okunnig om
våra skäl, snafvade öfver en likadan
knapp, som blifvit förstörd genom eld,
utanför skogvaktarens stuga i
Hartslock Wood.
— Nu börjar jag urskilja
svårigheterna. Roddys upptäckt ägde rum
efter ert förmodade olycksfall?
Ni är kvick till att uppfånga poän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
