Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 10, oktober 1906 - Demaskerad. Roman af Headon Hill. Bemyndigad öfversättning för Varia - Kap. XXXII. Charlie Hexts förtröstan - Kap. XXXIII. Jasper tappar nyckeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en timme eller par och sedan börja
arbeta på allvar i morgon bittida.
— Ni borde hellre lita på pappa,
om fängslad eller inte, sade Charlie
med hårdnackad envishet, medan hon
började utföra sina ovana sysslor som
kammarjungfru, tafatt nog men med
en ifver, som mer än till hälften
härrörde från det faktum att den, som
hon passade upp var syster till
vildhjärnan Roddy.
Hvad Winnie beträffar, lade hon sig
på den tarfliga järnsängen, som burits
dit från skogvaktarstugan, med en
känsla af trygghet, som hon icke hade
kännt de senaste nätterna, hvilka hon
tillbragt sömnlös och full af fasa på
Longclerc Castle. Fastän hon icke
delade Charlies förtröstan till »pappas»
ankomst, och fastän utsikterna för en
flykt blefvo ringare för hvar dag, tycktes
atmosferen i detta med spindelväf
betäckta vindsrum vara lättare att
inandas än den, som besmittades af denne
falske skurk, som höll henne i sitt nät.
Sålunda somnade hon, lefvande
endast för ögonblicket.
KAP. XXXIII.
Jasper tappar nyckeln.
Hela nästa förmiddag var Jasper
Lomax ifrigt sysselsatt på nedra botten
i ladan, arbetande för två, som baronen
föreslagit. Men han arbetade nu utan
hjälp, ty han hade nått sista stadierna
af sitt arbete, sin sista sats »papper»
och bchöfde ej numera tvinga Charlie
till några tjänster.
På vinden talades endast föga af de
två flickorna och inte alls om hvad
som uppfyllde dem, för att det ej skulle
nå den flitige skurkens öron inunder.
Men båda två voro på utkik efter de
lättnader han skulle låtsas förskaffa
dem i och för en flykt, som skulle
spela dem i de Guérins händer.
Charlie höll vakt vid titthålet, som
hon öppnat genom att skrapa i det
lösa murbruket, men ingen visade sig
i gladans ensamhet under förmiddagens
långa timmar. En svag rök steg i
höjden från stugans skorstenar och
dit begaf sig Lomax upprepade gånger
under förmiddagens lopp; men Charlies
vakt belönades ej med någon annan
anblick än den af hans resliga gestalt,
när han på dessa periodiska besök gick
öfver den öppna platsen.
Winnie gick rastlöst af och an inom
sitt trånga fängelses gränser och blef
alltjämt mera retlig och nervös, eftersom
timmarne skredo fram och intet hände,
som röjde fiendens planer. Förrän han
gjorde första draget genom att kasta
ut något falskt lockbete för att lura
dem, skulle det ju vara omöjligt att
göra upp någon motplan.
Hon gjorde sig inga illussioner
rörande baronens afsikter; han hade,
med den egoistiska oförsynthet som
karaktäriserade honom, ursäktat sig,
emedan han varit tvungen, af ett skål
som rörde hennes personliga säkerhet,
att flytta henne till sådana tarfliga
om-gifningar. Ej häller hade han dolt
naturen af detta skäl. En af hans
»kolleger» i den stora planen, i
hvilken han var invecklad, var en dam,
och mademoiselle Coralie hade
olyckligtvis anlag för svartsjuka. Men med
ett påtagligt försök till ridderlighet
hade han försäkrat sin fånge att hennes
obekväma belägenhet ej skulle komma
att räcka mer än på sin höjd två nätter.
Inom två dagar skulle ångbåten, som
han förhyrt, vara på mötesplatsen redo
att föra henne utom räckhåll för alla
småaktiga trakasserier.
Winnie skulle kunnat skratta åt det
enfaldiga i baronens i så många ord
uttryckta afsikter, om hon icke redan
erfarit med hvilken tvärsäkerhet han
tycktes befalla öfver allt och alla.
Alltsammans var så orimligt sett från
en normal ståndpunkt, men en stor
del af hvad han sagt hade i
verkligheten redan bändt.
Här satt hon, endast två mil från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
