Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - En kortfattad öfversigt af fäktkonsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÄKTNING 3
jemte rättigheten -till blodshämd samt enviget gåfvo utan tvifvel upphof till
- fäktöfningar. ;
Ez Deras föregångare i Skandinavien, Cimbrerna, skötte ett slags tunga
huggvärjor med fruktansvärd färdighet.
Från korstågens tider hafva vi berättelser om Gottfrids af Bouillon,
Richard Lejonhjertas mm. fl. af dess hjeltars utomordentliga vapenfärdighet,
hvarvid dock styrka och mod ingingo som afgörande faktorer i fäktkonsten.
Svärdet användes då nästan uteslutande till hugg; det gälde nämligen
att med all kraft hugga till sin motståndare för att klyfva hans hjelm eller
krossa hans rustning och sålunda sätta honom ur stridbart skick.
I en senare period af folkens historia, då riddare- och tornerväsendet
stod i sitt flor, befordrades visserligen de egentliga fäktöfningarna högst vä-
-sentligt, ehuru de ej systematiserades, utan mera grundade sig på rutin och
traditioner. De s. k. karusellerna, som äfven förekommo här i landet och.
”hvari t. o. m. furstarne sjelfva deltogo, föregingos af fäktöfningar, ehuru mest
till häst och med lans. ;
I Tyskland och flerestädes i Europa bildade sig under 15:de och 16:de
rhundradet, då alla intressen förenade sig i gillen, äfven fäktaregillen, inom
vilka stor färdighet i fäktning var rådande; särskildt voro de s. k. Marxbrö-
erna i Frankfurt berömda.
> Det var nu som värjan började betraktas såsom det egentliga fäktvapnet
och italienarnes heder är det att först hafva satt värjfäktningen i system
under namn af espadon, estocade och estramacon, hvarom den tidigare fäkt-
itteraturen och de än i dag öfver hela Europa bibehållna konventionela fäkt-
termerna bära vittne. Öfningsvapnet florett, som först omnämnes i midten
af 1600-talet, är säkerligen äfven italienarnes uppfinning. Deras floretter torde
ock hafva varit af större dimensioner än de nuvarande, äfvenså af annan
orm. Den trekantiga s. k. stukatklingan är helt visst äfven en italiensk
rodukt, då den kan anses såsom en förlängning af dolken, detta italienarnes
ilsklingsvapen.
Fordomdags gick man i gard utan att söka känning af klingan och utom
tfallsafstånd. Man föll icke ut, utan attackerade och retirerade med mar-
cher (passader). Värjan hade alltid egg, hvadan äfven hugg förekommo.
töten riktades i regeln mot motståndarens ögon. Af gamla fäktmetoderna
återstå nu blott mästarnes namn. Italienaren Agrippa, som skref 1553, gaf
örst namn åt de fyra hufvudparaderna. Tjugotre år före honom skref Man-
iolino om fäktning. Den förste fransman, som utgaf ett arbete om fäkt-
ing, var Saint-Didier 1574. Hertigen af Anjou, sedermera Henrik III, som var
itt konungarikes första klinga, uppfann flera nya stötar och fäktrörelser;
nder hans tid förändrade värjfäktningen karakter, så till vida att man bör-
ade aflägga alla hugg och endast stöta. |
Den berömde italienska fäktmästaren Salvatore Fabris var Kristian IV:s
Danmark fäktmästare och dedicerade denne konung sitt bekanta arbete
ver fäktkonsten, skrifvet 1606. Samma arbete blef några år senare i tysk
öfversättning tillegnadt Sveriges ridderlige och i fäktkonsten kunnige konung,
Gustaf II Adolf. 5
3 Italienarne gingo alltså i spetsen. för värjfäktningen under två århundra-
den, från början af 1500-talet till slutet af 1600-talet, då fransmännen öfver-
—togo ledningen i Europa, hvilken de sedan bibehållit till våra dagar, under
det att italienarne alltjemt på ett värdigt sätt följt dem i spåren, både hvad
fäktare och skrifter beträffa.
i Fransmannen Besnard införde på 1650-talet den italienska fäktskolan i
Frankrike och det är med hans klinga som fäktkonsten tog ny ansats i
Frankrike.
Illustr. Idrottsbok. 20.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
