Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Emil Liedgren: Hemmens kraf på skolans kristendomsundervisning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
197
alltid måste taga med i räkningen, när det gäller att
bedöma skolans arbete, sammanhänger, då det är
fråga om kristendomsämnet, mycket nära med det intresse
för religionen, som lärjungen har eller icke har med
från hemmet. Det är också för den eftertänksamme
klart, att lärjungarnas olikhet i detta afseende medför
alldeles särskilda svårigheter för kristendomsläraren:
stora fordringar ställas på hans takt och
grannlagenhet, hans energi och tålamod, på lians
uppfinningsrikedom och anpassningsförmåga. Det bör ju dock vara
hans sträfvan att finna anknytningspunkter äfven för
dem, som stå mest främmande för innehållet i hans
undervisning. Ocli här visar det sig ofta, att just
sådant i den nya läroplanen, som från somliga håll
betraktas som misstänksamhet och ovilja, t. ex. den
allmänna religionshistoriens indragande i
kristendomsundervisningen, kan vara en god hjälp till att väcka
åtminstone något intresse. Lärjungen får se, att
religionen är något djupt allmänmänskligt, och detta kräfver
åtminstone en viss respekt, som ej är utan sitt värde.
Och de kristna hemmen måste tänka på att skolan ej
är till blott för deras barns skull utan för hela folkets
barns skull, och att sådant, som till äfventyrs är
mindre nödvändigt för de lärjungar, som komma från
kristna hem, kan vara till gagn och hjälp för dem,
som stått alldeles utanför kristen påverkan i hemmet.
Där man vill, att skolans kristendomslektioner så
mycket som möjligt skola antaga formen af intima
uppbyg-gelse- och väckelsestunder, där förgäter man
alldeles, att en stor del af skolans lärjungar icke blott
genom bristande förutsättningar i fråga om ålder,
erfarenhet och mognad, utan också genom sin obekantskap
med religiöst lif öfverhufvud äro oförmögna att af en
så lagd undervisning erhålla någon andlig näring alls.
De behöfva mjölk och kunna icke förtära stadig mat.
Ocli det är förolämpande mot dem att bedrifva
undervisningen så, som om de inte funnes till — ett sätt att
sköta religionsundervisning, som dock alls icke varit
ovanligt. Att det är det bekvämaste sättet, nekas inte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
