Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sådan öfverensstämmelse, som man endast brukar finna hos
mineralier tagna ur samma berg. På grund af denna egenskap
har man ock uppstält den satsen, att alla meteoriter från början
bildat en enda himlakropp, eller åtminstone ett fåtal likartade
större himlakroppar, hvilka genom förstörelseprocesser af okänd
natur skulle hafva upplöst sig i mindre beståndsdelar. Enligt
denna teori behöfver man icke antaga, att meteormassan först
efter inträdet i atmosferen brister sönder, utan att redan förut
delarna varit skilda från hvarandra, hvilket äfven synes
sannolikt af det skäl, att då en mängd meteoriter samtidigt nedfalla,
så äro de vanligen alla på hvarje sida öfverdragna med en
smält skorpa, hvilket knapt skulle vara möjligt, om ytorna först
inom atmosferens lägre lager blifvit blottade. Men detta
antagande af en gemensam urmassa, hvarifrån alla meteoriter skulle
hafva uppkommit, förutsätter äfven, att deras banor och
hastighet skulle vara lika. Vi skola nu tillse, om erfarenheten visat
att så är fallet.
Endast några få meteoritfall hafva blifvit observerade
under sådana omständigheter, att man däraf kunnat draga några
slutsatser beträffande hastigheten och banans form, men
samtliga dessa observationer hafva dock öfverensstämmande ledt till
det resultat, att meteoriternas verkliga hastighet i rymden
är betydligt större än stjernfallsmeteorernas, hvilket
sålunda är ett skäl mot sambandet mellan dessa båda klasser
af meteorer. Den supponerade öfverenstämmelsen mellan
meteoritbanorna sinsemellan har ej häller bekräftat sig i de få fall,
där dessa banor kunnat med någon grad af säkerhet bestämmas.
Det mest åberopade och närmast liggande skälet, hvarför
stjernfall och meteoritfall skulle hafva intet samband med
hvarandra, är att bland de tusentals stjernfall, som observerats,
endast ytterst få med visshet nått jorden. Schiaparelli uppger
såsom fullt säkra endast tre fall, då detta inträffat. Den yttre
olikheten plägar ock anföras såsom bevis mot dessa företeelsers
identitet, men häremot kan med rätta invändas, att de nämnda
fenomenen egentligen beteckna de yttersta momenten i den följd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
