Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
punkt visserligen ofta oriktiga sammanhang, i hvilket det
ena ordet i språket står med det andra, den gruppering
af de härledda ordens tallösa skaror kring ett
jämförelsevis inskränkt antal stamord, hvilken alla språk förete —
detta alt underlättar i oberäknelig grad inhämtandet och
fasthållandet af tingens namn. Erfarenheten visar oss ju,
att det är långt mindre svårt att lära sig namn på
personer och ställen ur ens eget språk än ur främmande. Skälet
är blott att ett inhemskt namn ansluter sig till något redan
bekant: dess etymologi är i de flesta fall genomskinlig.
Härtill kommer, att hela det icke ringa
erfarenhets-kapital, som ligger samladt i ordens etymologier, väl kan
anses vardt ett bättre öde än att helt och hållet tillspillogifvas.
Hvarje namn hvilar dock på någon, om ock på en bristfällig
iakttagelse. Och många små rön, till hvilka man kanske
ej utan möda hunnit, ligga liksom inbäddade i språket.
Ett litet exempel, det första som faller oss in. Att roten
af Helleborus-plantan vållar nysning känner hvarje svensk,
då han vet att växten heter prustrot, nysrot. En fransman,
som med bibehållande af det klassiska namnet kallar den
ellébore, kan däremot lättare vara härom okunnig.
Slutligen är det ett i historiskt hänseende ofta
högeligen intressant material, som gömmer sig i ordens
etymologier. Då andra historiska källor tiga, ger oss ofta
själfva ordet vigtiga och oväntade upplysningar. Vi kunna
ej här inlåta oss på denna omfattande fråga. Vi tillägga
blott, att säkert ej ens Adanson själf haft något emot, att
hans minne af Linné blifvit förevigadt i det botaniska
namnet på verldens mest vidtskuggande träd, den i Senegal
växande Adansonia digitata »baobab-trädet». Och äfven för
andra, som hysa intresse för botanikens historia, har ett
dylikt namn sin lilla betydelse.
Då vi af praktiska skäl måste nöja oss med ett
etymologiskt språk, kunna vi altså trösta oss med att detta
ej är utan vissa verkliga fördelar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
