Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på sina olika områden, anvisar för oss en af de vägar, på
hvilka vi kunna söka undgå de faror, språket ställer för
oss. Den ligger i inhämtandet af främmande tungomål. Att
från det egna språket flytta sin tanke in i ett främmande
är på samma sätt bildande som en resa i främmande land.
Mycket som man trott vara allmängiltigt och nödvändigt,
så länge man ej sträkt sin blick utöfver det egna gärdet,
visar sig som blott tillfälligt och relativt, då man vidgat
sin erfarenhet genom att se sig om hos andra folk. Den
gamle romerske skalden Ennius sade sig »hafva tre hjärtan,
emedan han kände tre språk» ett uttryck, hvars syftning bäst
förstås, om man ihågkommer att hos romarne hjärtat var
ej blott känslans utan äfven tankens säte. Ett annat
likartadt yttrande, som vi sett tillskrifvas den mycket
språkkunnige kejsar Karl V, påstår att »så många språk en
person kan tala, så många olika slags människor är han man
för» — quot linguas calles, tot homines vales. I dessa satser
ligger den riktiga insigten, att herraväldet öfver ett
främmande språk alltid innebär att man tillegnat sig något af det
främmande folkets uppfattningssätt och lifserfarenhet. Om
det ock är sant att grekerna på sin tid voro verldens främsta
folk, fast de ej brydde sig om att lära främmande språk;
om vi än ibland oss själfva när som hälst kunna finna
exempel på att språkkunnighet och verklig bildning ej
nödvändigt följas åt: så bevisar detta naturligtvis ingalunda att
språkstudierna ej hafva ett bildande inflytande, det
ådagalägger blott att de ej äro det enda eller det allena
tillfyllestgörande medlet till bildning.
Hvarje språk, äfven det bästa, är för tanken som ett
illa gjordt objektivglas i en tub: föremålen synas
därigenom ej fullt klara och begränsade, och de visa sig ej häller
alltid på den plats de i verkligheten intaga. Ett sätt att
bortreducera iakttagelsefelen är det vi nyss angifvit: man
betraktar föremålet genom andra synglas; jämförelsen
mellan flera hvar i sin punkt oriktiga bilder kan gifva en relä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
