Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
io
inledning.
utveckling. Ett sådant förfarande har jag ansett vara
så mycket mera på sin plats, då detta kulturhistoriska
ämne hittills ej blifvit föremål för någon allsidig
öfversiktlig skildring.
Af det nu sagda följer ännu en annan riktningslinie
för teckningen.
Är man starkt intresserad af att uppspåra den nyss
antydda växelverkan mellan individualiteten och dess
omgifning, det vill säga intresserad af
orsaksförhållandena i utvecklingen, då minskas eller försvinner af sig
själf hågen att kritisera och »värdesätta». Kritiken
innebär ju en önskan att något vore annorlunda än det är;
men en sådan önskan hyser man i allt mindre grad, ju
mer man tror sig inse hvarför något är och måste vara
just sådant det gestaltat sig.
Till att sålunda framför allt sträfva att förklara ledes
tecknaren i föreliggande fall äfven af sin ställning till
föremålet för framställningen.
Äfven för mig har bilden af Topelius’
författar-gärning vuxit och utvidgats i nära samband med
lifs-intressena. I min barndom, på 1850-talet, var jag
prenumerant på Eos och läste samtidigt Fältskärns
berättelser i Helsingfors Tidningar. Och ännu står lifligt
för mitt minne det intryck jag, på 1860-talet, erfor, då jag
firade julaftonen på främmande strand och fick
Iyjungblommor till julgåfva. Den känsla skalden uttryckt i
julhälsningen från Sicilien: »hvar finnes ett land som
mitt fädernesland?» denna känsla bröt då genom likheten
i situationen plötsligt fram i femtonårigens sinne, för att
sedan alltjämt af Sylvias sångare få ny näring och högre
förklaring.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
