Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fin i, ands natur och fouc.
25
I de små kuststäderna, särskildt Österbottens,
gestaltar sig lifvet något annorlunda, men dock med vissa
likartade drag.
Äfven här spelar jordbruket länge en icke obetydlig
roll. När en stad grundas, förses den af en huld regering
ej blott med privilegier, utan ock med »donationsjord»,
åker och äng. Denna jord utskiftas bland borgarne
och odlas dels af enhvar skildt för sig, dels i sambruk,
ifall lotterna bli för små och svåra att gärda mot
hvarandra. Ofta äro dessa jordlotter de fattigare borgarnes
redbaraste egendom: husen i staden kunna brinna,
lösegendomen kan plundras och näringslifvet afstanna vid
fientliga infall; men är man blott i stånd att skrapa ihop
utsäde, så kan den moderliga jorden gifva nya skördar
och nytt hopp.
Förnämsta näringskällorna äro dock naturligtvis
handeln och sjöfarten.
Det kunde tyckas, som skulle genom dem städernas
befolkning ledas till en annan syn på lifvet, än
landsborna. Under missväxtår, när säden är dyr, kan ju
köpmannen göra goda affärer, och han behöfver då ej
känna sig stå i samma beroende af naturmakterna, som
bonden.
Men någon säker utkomst erbjuda dock handeln och
sjöfarten icke. Postgången är långsam, konjunkturerna
kunna ej alltid begagnas, helst rörelsekapitalet ofta är
litet. Och hafvet är ej mindre opålitligt än sveden: i
skärgården lura tusentals undervattensgrund, en tidig
isläggning kan stänga vägen hem för den last, af hvilken
man väntat sig stor profit. Och äfven om priserna stiga
under missväxtår, så minskas på samma gång allmogens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
