- Project Runeberg -  Zacharias Topelius : hans lif och skaldegärning / Första delen /
40

(1912-1918) [MARC] Author: Valfrid Vasenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

40

seklernas arf.

Denna språkfråga spelade dock under hela 1600-talet
icke någon särdeles viktig roll. Tjensterna i det aflägsna
Finland hade icke någon synnerlig lockelse för
svenskarna, och flere af dem som kommo öfver hit, t. ex.
som professorer vid den nya akademin i Åbo, lärde sig
finska, ja en svensk man, Eskil Petraeus, var ledare af
arbetet på öfversättningen af hela bibeln och författade
den första finska språkläran. Landets egna barn åter
talade merendels inbördes finska, ja Carl IX ville
uttryckligen, att en frälseman borde kunna skrifva och
läsa svenska och finska, »ther i han födder är».

Äfven på det område, som längre fram skulle bli ett
sådant tvistefrö, undervisningens, visste man ej vid
denna tid synnerligen mycket af språkfrågan. Latin
var hufvudsakliga undervisningsämnet och tillika det
språk, på hvilket åtskilliga andra läroämnen lästes.
Svårigheterna voro således för finskatalande ingalunda
större, kanske, i följd af språkets art, mindre än för dem
som hade svenskan till modersmål. I ordböcker kunde
finskan upptagas i bredd med svenskan, ja till och med
god ton enligt tidens begrepp kunde man lära sig både
på finska och svenska ur Erasmus’ på fyra språk tryckta
»gyllene bok».

Men äfven i detta afseende skiljer sig adertonde
århundradet från de föregående. Ju mer
medborgar-fifvet utvecklade sig, dess viktigare roll kom svenskan
att spela t. ex. i tidskrifter och broskyrer. Allt
kraftigare yrkades på en mindre ensidigt latinsk skolbildning,
och därmed fick svenskan såsom undervisningsspråk
större utrymme, till förfång för dem som kunde blott
finska. Äfven inom den akademiska världen bröts latinets
envälde, och man begynte utge åtminstone ekonomiska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:04:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vastop/1/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free