bii/dnings arbetet. 47 tålighet och poesi. Ämnena för de två lärostolarna i romersk litteratur betecknades ju af ålder med namnen vältalighet och skaldekonst, och den förra titeln bibehölls ännu när — karakteristiskt för tiden — professuren i poesi 1747 indrogs, för att man i stället skulle få en professor i ekonomi. Och till latinprofessorernes åligganden hade likaledes af ålder hört att ge handledning i författande af både latinsk och svensk poesi och vältalighet. En sädan handledning kunde ock behöfvas, ty sånggudinnorna hade flitig praktik i Auras solennitetssal. Hvart tredje år firades promotioner, då en — tidigare flere — diktare skulle stränga sin lyra till de lagerkröntes heder. Kungliga namns- och födelsedagar, konungars uppstigande på tronen eller död, fredsslut och andra viktiga historiska tilldragelser, hundraårs-minnen och, ej minst, kungliga personers besök i Åbo — allt detta skulle på förfädrens vis celebreras med verser och tal. Och till dessa fester inbjödos biskopen, hofrätten, landshöfdingen och landsstaten, krigsbefälet, borgmästare och råd, präster och skollärare samt »vetenskapens gynnare, idkare och vänner». Ställd inför en sådan representativ samling af åhörare kunde vältalaren eller fägnekvädaren känna sig tala till hela det bildade Finland. Ty de frånvarande representerades ju till stor del af sina söner'eller släktingar bland den studerande ungdomen, och särskildt promotionerna följdes i tankarna af många kärleksfulla hjärtan ute i bygderna. I hvardagsgärning lika väl som i feststämning blir sålundafakademin det språkrör, genom hvilket Finland uttalar sina högsta ledande tankar. Och då ämnet för