54 seklernas arf. Å andra sidan är det lätt förklarligt, att det finska odlingsarbetet under Porthans tid kom att vara jämförelsevis främmande för den svenska »fägringens» .män, de tongifvande kretsarna i Stockholm. leke kunde det intressera dem att studera Porthans redogörelse för finska besvärjelserunor — dessa voro ju enligt de »upplystes» mening idel vidskepelse. Och föga mera intresse kunde det väcka, att Porthan i femtiosex disputationer kommenterade Juustens krönika om Finlands biskopar under den »barbariska» medeltiden. Ja öfver hufvud var Finland for de flesta svenskar en alldeles obekant värld, och detta gällde naturligtvis ock Åbo, där det akademiska lifvet florerade under den årstid, då landet af isen var afstängdt från Sverige. En engelsk resande med vaken iakttagelseförmåga, Clarke, som i januari 1800 besökte Åbo, efter att äfven ha varit i Sverige, säger att Åbo i Stockholm är nästan lika litet kändt som i I^ondon. Om man i någon af Stockholms litterära kretsar talar om Åbo, frukta svenskarna strax att man skall glömma Uppsalas företräden. Likväl existerar denna Uppsalas omskrutna öfverlägsenhet endast i fördomen och inbillningen; i verkligt vetenskapligt afseende står Åbo lika mycket öfver Uppsala universitet som detta överträffar Lunds. Uppsala äger blott bättre medel att göra de obetydligaste arbeten kända och ryktbara, medan Åbo är utan hvarje förbindelse med den litterära världen. Denna obekantskap med Finland fick säkert hvarje finne som gjorde besök i Sverige erfara. I Åbo Tidning 1800 anföras flere exempel härpå — bland annat att en akademisk lärare från Åbo komplimenterats af en lärd i Uppsala, därför att han förstod svenska.