5. Finsk lifssyn. För de fosterländska kultursträfvanden vi här i korthet tecknat är Porthans personlighet i högsta måtto representativ. Först genom sin rent af underbara mångsidighet. Som professor i »vältaligheten» dref han med nit och framgång sin sak: både den formella latinkunskapen och uppfattningen af de författare han tolkade främjades i hög grad. På de finsk-ugriska språkens område idkade han jämförande språkforskning. Sitt hufvudintresse egnade han historien och folkdiktningen. Men därjämte höll han föreläsningar i olika delar af filosofin: logik, psykologi, moral, retorik. Hans pedagogik, formulerad i »Utkast till undervisning för informatorer», är en gyllene bok, af hvilken mången än i denna dag kan ha mycket att lära. Vidare gaf han teologiestuderande anvisningar huru de skulle författa och föredraga sina predikningar — hvarvid han knappast fann ord nog skarpa för sin dom öfver de predikanter, som ej ordentligt lärt sig folkets språk. Ytter 1 igare ledde han bo tan i ska exkursioner och förklarade tidningarnas innehåll för studenter. Och så var han slutligen en ytterst intresserad biblioteksman, omarbetade den del af Tunelds geografi som rörde Finland, tog liflig del i hushållningssällskapets arbete och