7 o seklernas arf. mer än alla regler. Framför allt måste man dock ha kännedom om människans och särskildt barnets natur. En sådan kännedom vinnes ur »en förnuftig psykologi» och »en upplyst erfarenhet» samt genom varm välvilja och sympati för de unga. Kan en uppfostrare härigenom försätta sig på barnens ståndpunkt och sålunda, samt genom ett värdigt uppförande vinna lärjungarnes aktning, kärlek och förtroende, så »går allt lätt och lyckligt; utan dessa förmår han föga något uträtta». Äfven i sin filosofi vill Porthan lyssna till erfarenhetens och naturens röst. Ali gammal skematism och alla abstraktioner äro honom en styggelse. Då han föreläser öfver psykologi och utlägger den stora nytta detta ämne har, tillägger han: »Det är allenast skada att denna vetenskapen afhandlas så abstracte och ej mer practice, att man häraf skulle lära känna hvar människas böjelser, huru man hos den eller den skulle sätta in sig, huru dess allehanda affecter skulle uppväckas, huru man lättast kunde beveka den eller den människan. Åtskillige hafve dock skrifvit i dessa ämnen, såsom Theophrastos, De la Bruyëre, Mörk, Barclay och Plutarkhos. Historien är i detta afseende ganska nyttig». Psykologin bör alltså främst vara vetenskapen om människornas olika karaktär, ty det är härom de anförda författarne skrifvit. Men då dessa författare stå på gränsen till eller helt och hållet inom skönlitteraturens område, är det ej att undra öfver att inbillningskraftens odlande äfven är föremål för Porthans uppmärksamhet. Och poesin har äfven sin viktiga roll att fylla i lifvet, därför att människan ej är blott förnuft, utan ock känsla. Därför tillropas ock »Finlands hopp»: