Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 o
seklernas arf.
Det bildningsideal, som sålunda föresväfvade Porthan,
kan betecknas med ett enda ord: humanitet, ordet då
taget i den bemärkelse, som anges i den bekanta satsen:
intet mänskligt anser jag vara för mig främmande
(hu-mani nil a me alienum puto).
Därmed kom han då ock den riktning ganska, nära,
som under adertonde århundradet tog sitt uttryck i
Tysklands klassiska litteratur, hos Lessing, Herder,
Goethe och Schiller. , Äfven denna riktning har man
betecknat med samma namn: de nämnda författarne
representera för tyskarne »humanitetens tidsålder».
Deras ideal var en så rik och harmonisk utveckling som
möjligt af allt som innebor hos människan.
Denna likhet mellan Porthan och tyskarne är lätt
förklarlig. Ty med Tyskland förbands Porthan genom
både de klassiska studierna och sin historiska
forskningsmetod. Men i bredd med likheten fanns ock en väsentlig
olikhet.
Porthans bildningsideal var i eminent grad praktiskt:
det skulle förverkligas genom uppfostran och arbete.
Därvid blef det af stor betydelse, att han hade ett
bestämdt och icke alltför stort kulturområde, på hvilket
och för hvilket han arbetade. I allt hvad han gjorde
hade han fast mark under fötterna, såg klart sitt mål
och medlen att nå det.
Annorlunda de nämnda tyska författarne. Ett
fädernesland i Porthans mening hade ingen af dem;
upprepade gånger flyttade de alla från en tysk stat till
en annan. Deras fädernesland var rent ideellt: den
alltyska andens värld. Med rätta kunde därför en tysk
satiriker säga: engelsmännen herska på hafvet,
fransmännen på land, tyskarne i luften.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
